[Sūtrasthāna 1-31]
[Adhyāya 1]
namaḥ kamalahastāya ||
athāto vedotpattim adhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.1.1]
atha khalu bhagavantam amaravaram ṛṣigaṇaparivṛttam āśramasthaṃ
kāśirājaṃ divodāsam aupadhenava vaitaraṇaurabhra puṣkalāvata karavīra gopurarakṣita bhoja suśruta prabhṛtaya ūcuḥ |
[cf. 1938 ed. 1.1.3]
bhagavañ śārīramānasāgantubhir vyādhibhir vividhavedanābhighātopadrutān
sanāthān anāthavad viceṣṭamānān vikrośataś ca mānavān abhisamīkṣya
manasi naḥ pīḍābhavat |
[cf. 1938 ed. 1.1.4]
teṣāṃ sukhaiṣiṇāṃ rogopaśamārtham ātmanaś ca prāṇayātrārtham āyurvedaṃ
icchāma upadiśyamānam | atrāyattam aihikam āmuṣmikañ ca śreyas tad
bhagavantam upasannāḥ smaḥ śiṣyatveneti |
[cf. 1938 ed. 1.1.4b]
tān uvāca bhagavān svāgatam vaḥ sarva evāmīmāṃsyā adhyāpyāś ca bhavanto
vatsāḥ |
[cf. 1938 ed. 1.1.5]
iha khalv āyurvedo nāma yad upāṅgam atharvavedasyoktam anutpādyaiva ca
prajāḥ ślokaśatasahasram adhyāyasahasrañ ca kṛtavān svayambhūr
alpāyuṣkālpamedhastvañ cālokya narāṇām bhūyo 'ṣṭadhā praṇītavān |
[cf. 1938 ed. 1.1.6]
tad yathā śalyaṃ śālākyaṃ kāyacikitsā bhūtavidyā kaumārabhṛtyam
agadatantraṃ rasāyanatantraṃ vājīkaraṇatantram iti |
[cf. 1938 ed. 1.1.7]
athāsya pratyekāṅgalakṣaṇasamāsaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.1.8.1]
tatra śalyan nāma
vividhatṛṇakāṣṭhapāṣāṇapāṃsulohaloṣṭāsthibālanakhapūyāsrāvaduṣṭavraṇāntargarbhaśalyoddharaṇārthaṃ
yantraśastrakṣārāgnipraṇidhānaviniścayārthañ ca ṣaṣṭyābhidhānair iti |
[cf. 1938 ed. 1.1.8.1a]
śālākyatantran nāmorddhvajatrugatānāṃ vikārāṇāṃ
śravaṇanayanavadanaghrāṇādisaṃśritānāṃ vikārāṇām upaśamakaraṇārtham
|
[cf. 1938 ed. 1.1.8.2]
kāyacikītsā nāma sarvaśarīrāvasthitānāṃ vyādhīnām upaśamakaraṇārthaṃ
jvaraśophagulmaraktapittonmādāpasmārapramehātisārādīnāñ ca |
[cf. 1938 ed. 1.1.8.3]
bhūtavidyā nāma
devagandharvayakṣarākṣasapitṛpiśācavināyakanāgagrahopasṛṣṭacetasāṃ
śāntikarmabaliharaṇādigrahopaśamanārthaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.1.8.4]
kaumārabhṛtyan nāma kumārabharaṇadhātrīkṣīradoṣasaṃśodhanārthaṃ
duṣṭastanyagrahasamutthitānāñ ca vyādhīnām upaśamakaraṇārtham |
[cf. 1938 ed. 1.1.8.5]
agadatantran nāma sarpakīṭadaṣṭaviṣavyañjanārthaṃ
vividhaviṣavegopaśamanārthañ ca |
[cf. 1938 ed. 1.1.8.6]
rasāyanatantran nāma vayaḥsthāpanam āyurmedhākaraṇaṃ
vyādhyupaśamakaraṇārthañ ca |
[cf. 1938 ed. 1.1.8.7]
vājīkaraṇatantran nāma svalpaduṣṭakṣīṇaviśuṣkaretasāṃ
śukrāpyāyanaprasādopacayajanananimittaṃ praharṣajananārthañ ca |
[cf. 1938 ed. 1.1.8.8]
evam ayam āyurvedo 'ṣṭāṅga upadiśyate | atra kasmai kiṃ varṇyatām iti
|
[cf. 1938 ed. 1.1.9]
ta ūcur asmākaṃ sarvam eva śalyajñānam alaṅkṛtvopadiśatu bhagavān iti
|
[cf. 1938 ed. 1.1.10]
sa uvācaivam astv iti |
[cf. 1938 ed. 1.1.11]
ta ūcur bhūyo 'smākaṃ sarveṣām evaikamatīnāṃ matam abhisamīkṣya suśruto
bhagavantaṃ prakṣyati | asyopadiśyamānaṃ vayam apy upadhārayiṣyāmaḥ
|
[cf. 1938 ed. 1.1.12]
sa uvācaivam astv iti |
[cf. 1938 ed. 1.1.13]
iha khalv āyurvedaprayojanaṃ vyādhyupasṛṣṭasya vyādhiparimokṣaḥ
svastharakṣaṇañ cāyur asmin vidanty anena vāyur vidyata ity āyurvedaḥ
|
[cf. 1938 ed. 1.1.14-15]
tasyāṅgavaram āgamapratyakṣānumānopamānair aviruddham ucyamānam
upadhārayadhvam |
[cf. 1938 ed. 1.1.16]
etad dhy aṅgaṃ prathamaṃ pradhānaṃ prāg abhihitatvād
vraṇasaṃrohaṇakaratvād yajñaśiraḥpradhānasandhānāc ca | śrūyate hi yathā
purā rudreṇa śiraś chinnam aśvibhyāṃ punaḥ sandhitam iti |
[cf. 1938 ed. 1.1.17]
aṣṭānām api cāyurvedatantrāṇām etad evādhikam āśu kriyākaraṇād
yantraśastrakṣārāgnipraṇidhānāt sarvatantrasāmānyāc ca |
[cf. 1938 ed. 1.1.18]
tad idaṃ śāśvataṃ puṇyaṃ svargyaṃ yaśasyam āyuṣyaṃ vṛttikarañ ca |
[cf. 1938 ed. 1.1.19]
tad brahmā provāca tat prajāpatir adhijage tasmād aśvināv aśvibhyām
indra indrād ahaṃ mayā tv iha pradeyam arthibhyaḥ prajāhitahetoḥ |
[cf. 1938 ed. 1.1.20]
bhavati cātra |
ahaṃ hi dhanvantarir ādidevo jarārujāmṛtyuharo marāṇāṃ |
śalyam mahac chāstravaraṃ gṛhītvā prāpto 'smi gāṃ bhūya ihopadeṣṭuṃ |
[cf. 1938 ed. 1.1.21]
tatrāsmiñ śāstre pañcamahābhūtaśarīrisamavāyaḥ puruṣa ity ucyate |
tasmin kriyā so 'dhiṣṭhānaṃ | kasmāl | lokadvaividhyāl | loko hi
dvividhaḥ sthāvaro jaṅgamaś ca |
dvividhātmaka evāgneyaḥ saumyaś ca tadbhūyastvāt pañcātmako vā | tatra
caturvidho bhūtagrāmaḥ saṃsvedajādrijajarāyujāṇḍajasaṃjñaḥ | tasmin
puruṣaḥ pradhānas tasyopakaraṇam anyat | tasmāt puruṣo 'dhiṣṭhānaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.1.22]
tad duḥkhasaṃyogā vyādhaya ity ucyante |
[cf. 1938 ed. 1.1.23]
te caturvidhā āgantavaḥ śārīrā mānasā svābhāvikāś ceti |
[cf. 1938 ed. 1.1.24]
teṣv āgantavo 'bhighātanimittāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.1.25.1]
śārīrās tv annamūlā vātapittakaphaśoṇitavaiṣamyanimittāḥ |
[cf. 1938 ed. 1.1.25.2]
mānasās tu krodhaśokadainyaharṣakāmaviṣāderṣyāsūyāmātsaryalobhādaya
icchādveṣanimittāḥ |
svābhāvikās tu kṣutpipāsājarāmṛtyunidrāprakṛtayaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.1.25.4]
ta ete manaḥśarīrādhiṣṭhānā bhavanti |
[cf. 1938 ed. 1.1.26]
teṣāṃ lekhanabṛmhaṇasaṃśodhanasaṃśamanāhārācārāḥ samyak prayuktā
nigrahahetavo bhavanti |
[cf. 1938 ed. 1.1.27]
prāṇināṃ punar mūlam āhāro balavarṇaujasāñ ca | sa ṣaṭsu raseṣv āyattaḥ
| rasāḥ punar dravyāśrayinaḥ | dravyāṇi punar oṣadhyaḥ | tā dvividhā |
sthāvarā jaṅgamāś ca |
[cf. 1938 ed. 1.1.28]
tāsāṃ sthāvarāś caturvidhā vanaspatayo vṛkṣā oṣadhyo vīrudha iti | tāsv
apuṣpā phalavantyo vanaspatayaḥ | puṣpaphalo ye tā vṛkṣāḥ |
phalapākaniṣṭhās tv oṣadhyaḥ | pratānavatyo vīrudha iti |
[cf. 1938 ed. 1.1.29]
jaṅgamāḥ khalv api caturvidhāḥ | jarāyujāṇḍajasaṃsvedajodbhidā iti |
teṣām paśumanuṣyavyālādayo jarāyujāḥ | khagasarīsṛpasarpās tv aṇḍajāḥ |
kṛmi kuntha pipīlikā prabhṛtayaḥ saṃsvedajāḥ | indragopakamaṇḍūkaprabhṛtayaś
codbhidāḥ |
[cf. 1938 ed. 1.1.30]
tatra sthāvarebhyas
tvakpatrapuṣpaphalamūlakandakṣīraniryāsasārasnehasvarasāḥ
prayojanavantaḥ | jaṅgamebhyaś carmaromanakharudhirādayaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.1.31]
pārthivas tu suvarṇarajatādayaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.1.32]
kālakṛtās tu pravātanivātātapacchāyātamojyotsnāśītoṣṇavarṣāsu samplavāḥ
| kālaviśeṣās tu
nimeṣakāṣṭhākalāmuhūrtāhorātrapakṣamāsartvayanasamvatsarayugaviśeṣāḥ |
[cf. 1938 ed. 1.1.33]
svabhāvata eva doṣāṇāṃ sañcayaprakopopaśamapratīkārahetavo bhavanti |
prayojanavantaś ca |
[cf. 1938 ed. 1.1.34]
bhavanti cātra |
śārīrāṇāṃ vikārāṇām eṣa vargaś caturvidhaḥ |
prakope praśame caiva hetur uktaś cikitsakaiḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.1.35x]
āgantavas tu ye rogās te dvidhā nipatanti ha |
manasy anye śarīre ca teṣān tu dvividhā kriyā ||
[cf. 1938 ed. 1.1.36]
śarīrapatitānāṃ tu śārīravad upakramaḥ |
mānasānān tu śabdādir iṣṭo vargaḥ sukhāvahaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.1.37]
evam etat puruṣo vyādhir auṣadhaṃ kriyā kāla iti samāsena catuṣṭayaṃ
vyākhyātam bhavati | tatra puruṣagrahaṇāt tatsaṃbhavadravyasamūho
bhūtādir uktaḥ tadaṅgapratyaṅgavikalpāś ca
tvaṅmāṃsāsirāsnāyvasthisandhiprabhṛtayaḥ | vyādhigrahaṇād
vātapittakaphaśoṇitasannipātāgantusvabhāvanimittāḥ sarva eva vyādhayo
vyākhyātā bhavanti | oṣadhagrahaṇād dravyarasaguṇavīryavipākānām ādeśaḥ
| kriyāgrahaṇāt snehādīni cchedyādīni ca karmāṇy upadiṣṭāni bhavanti |
kālagrahaṇāt sarva eva kriyākālādeśaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.1.38]
bhavati cātra
bījañ cikitsitasyaitat samāsena prakītam |
saviṃśam adhyāyaśatam asya vyākhyā bhaviṣyati ||
[cf. 1938 ed. 1.1.39]
tac ca viṃśam adhyāyaśataṃ pañcasu sthāneṣu ceti | tatra
ślokasthānanidānaśārīracikitsitakalpeṣv arthavaśād vibhajya uttare
vakṣyāmaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.1.40]
bhavati cātra |
svayambhuvā proktam idaṃ sanātanam
paṭhet tu yaḥ kāśipatiprakāśitam |
sa puṇyakarmā bhuvi pūjito nṛpair
asukṣaye śakrasalokatām iyād iti ||
[cf. 1938 ed. 1.1.41]
|| 1 ||
[Adhyāya 2]
athātaḥ śiṣyopanayanīyam adhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.2.1]
brāhmaṇakṣatriyavaiśyānām anyatamam anvaya vayaḥ śaurya śaucācāra vinaya śakti bala medhā dhṛti smṛti pratipattiyuktaṃ
tanu jihvauṣṭha dantāgram ṛjuvaktrākṣināsaṃ
prasannacittavākceṣṭaṃ kleśasahañ ca śiṣyam upanayet | sa hi guṇavān
tasmai deyam ato|| viparītaguṇaṃ nopanayet |
[cf. 1938 ed. 1.2.3]
śūdram api guṇavantam anupanītam adhyāpayed ity eke | upanayanīyan tu
brāhmaṇam praśasteṣu tithikaraṇamuhūrttanakṣatreṣu praśastāyān diśi
śucau deśe gocarmamātraṃ sthaṇḍilam upalipya darbhasaṃstaraṇam ahitaṃ
kṛtvā puṣpair dhūpair janvair bhankais ca pūjayitvā
palāśodumvarabilvānāṃ samidbhir ghṛtam aktābhir dārvīhaumikenāgnim
upasamādhāyājyañ juhuyāt | pratidevatam ṛṣibhyaḥ śiṣyaṃ svāhākāraṃṅ
kārayet |
[cf. 1938 ed. 1.2.4]
brāhmaṇas trayāṇāṃ rājanyo dvayasyā vaiśyo vaisyasyaiva |
[cf. 1938 ed. 1.2.5]
tato 'gniṃ pariṇīyāgnisākṣikaṃ śiṣyaṃ brūyāt |
kāmakrodhalobhamohamānāhaṃkārerṣyāmātsarya pārūṣya paiśunyānṛtālasyāsyayaśasyāni hitvā
kāṣāyavāsasā nīcanakharomṇā trirātraṃ śucinā
satyabrahmacaryābhivādanapareṇa bhavitavyaṃ |
mamānumatasthānagamanaśayanāsanabhojanādhyayanapareṇa bhūtvā
matpriyahiteṣu varttitavyam ato 'nyathā varttamānasyādharmmo bhavaty
aphalā ca vidyā na ca prākāśyaṃ prāpnuyāt |
[cf. 1938 ed. 1.2.6]
aham vā tvayi samyag varttamāne yady ananyathādarśā syāt tadaiva
nāsaubhāgyavidyāphalabhāk ca bhaveyaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.2.7]
yasmād arogavatā dharmmārthakāmamokṣāḥ prāpyante |
[cf. 1938 ed. 1.2.7.a]
tasmād dvijadaridrasādhvanāthābhyupagatapāśaṇḍasthitānām ātmabāndhavānām
ivātmabheṣajaiḥ | pratikartavyam evaṃ sādhu bhavati |
vyādhaśākunikapatitapāpakarttṝṇāñ ca na pratikarttavyam evaṃ vidyā
prakāśate | mitra dharma kāma yaśāṃsi
cāvāpnoti ||
[cf. 1938 ed. 1.2.8]
bhavataś cātra ||
kṛṣṇāṣṭamī tannidhane 'hanī dve
śuklādaye 'py evam ahar dvisandhyaṃ |
akālavidyutstanayitnughoṣe
svatantrarāṣṭrakṣitipavyathāsu |
[cf. 1938 ed. 1.2.9]
śmaśānayānādhvatanāhaveṣu
tathotsavotpātikadarśaneṣu |
nādhyeyam anyeṣu ca yeṣu viprāṇṇ
ādhīyate nāśucinā ca nityam ||
[cf. 1938 ed. 1.2.10]
iti ||
[Adhyāya 3, collation based on MSS K (to 1.3.23) and H (to
1.3.24-end)]
athāto 'dhyayanasampradānīyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.3.1]
prāgabhihitaṃ saviṃśamadhyāyaśataṃ pañcasu sthāneṣu ceti || tatra
ślokasthāne adhyāyāḥ ṣaṭcatvāriṃśat | ṣoḍaśanidānāni | daśa śārīrāṇi |
catvāriśac cikitsitāni | aṣṭau kalpāḥ || bhavanti cātra ||
[cf. 1938 ed. 1.3.3]
vedotpattiḥ śiṣyanayas tathādhyayanadānikaḥ |
prabhāṣaṇāgraharaṇaḥ | ṛtucaryātha yāntrikaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.3.4]
śastrāvacāraṇaṃ yogyā viśikhā kṣārakalpanaṃ |
agnikarmajalaukākhyāvadhyāyau raktavarṇṇanaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.3.5]
doṣadhātumalādyānāṃ vijñānādhyāya eva ca |
karṇṇavyatha āmapakvamālepo vraṇitāsanaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.3.6]
hitāhito vraṇapraśno vraṇāsrāvaś ca yaḥ smṛtaḥ |
kṛtyākṛtyavidhir vyādhisamuddeśīya eva ca |
[cf. 1938 ed. 1.3.7]
viniścayaḥ śastravidhau pranaṣṭajñānikas tathā |
śalyoddhṛtir vraṇajñānaṃ dūtasvapnanidarśanaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.3.8]
paṃcendriyan tathā chāyā svabhāvādvaikṛtopi ca |
vāraṇo yuktasenīya āturakramamiśrakau |
[cf. 1938 ed. 1.3.9]
bhūmibhāgo dravyagaṇāḥ saṃśuddhau śamane ca yaḥ |
dravyādīnāñ ca vijñānaṃ viśeṣe dravyageparaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.3.10]
rasajñānaṃ vamanārtham adhyāyo recanasya ca |
dravadravyavidhis tadvad annapānavidhiḥ śubhaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.3.11]
sūcanāt sūtraṇāc caiva sādhanāc cārthasantateḥ |
ṣaṭcatvārimśad adhyāyaṃ sūtrasthānam pracakṣate ||
[cf. 1938 ed. 1.3.12]
vātavyādhikam arśāmśi sāśmariś ca bhagandaraḥ
kuṣṭhamehodarā mūḍha vidradhyaḥ parisarpaṇaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.3.13]
granthivṛddhikṣudraśūkabhagnāś ca mukharaugikaṃ |
hetulakṣaṇanirdeśānnidānānīti ṣoḍaśa ||
[cf. 1938 ed. 1.3.14]
bhūtacintārajaḥśuddhir garbhāvakrāntir eva ca |
garbhasya ca vyākaraṇaṃ śarīrasya ca yat smṛtaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.3.15]
pratyekam armanirdeśaḥ sirāvarṇṇanam eva ca |
sirāvyadho dhamanīnāṃ garbhiṇyā vyākṛtis tathā |
[cf. 1938 ed. 1.3.16]
nirdiṣṭāni daśaitāni śārīrāṇi maharṣiṇāṃ |
vijñānārthaṃ śarīrasya bhiṣajāṃ yogināmapi ||
[cf. 1938 ed. 1.3.17]
dvivraṇīyo vraṇe sadyo bhagnānāṃ vātarogikaṃ |
mahāvātikamarśānsi sāśmariś ca bhagandaraḥ |
[cf. 1938 ed. 1.3.18]
kuṣṭhānāṃ mahatāñ cāpi maihikampaiḍikan tathā |
madhumehicikitsā ca tathā codariṇāmapi |
[cf. 1938 ed. 1.3.19]
mūḍhagarbhacikitsā ca vidrathīnām visarpiṇāṃ |
granthīnām vṛddhyudaṃśānāṃ tathā ca kṣudrarogikaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.3.20]
śūkadoṣacikitsā ca tathā ca mukharogiṇāṃ |
śophasyānāgatānāñ ca niṣedho miśrakan tathā |
[cf. 1938 ed. 1.3.21]
vyājīkarañ ca yatkṣīṇe sarvābādhaśamo pi ca |
medhāyuṣkaraṇañ cāpi svabhāvāc ca nivāraṇaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.3.22]
nivṛttasantāpakaraṃ kīrtitañ ca rasāyanaṃ |
snehopayogikaḥ svedāḥ vamane savirecane |
[cf. 1938 ed. 1.3.23]
tayor vyāpaccikitsā ca netrabastivibhāgikaḥ |
netrabastivibhāgikaṃ | netrabastivipatsiddhis tathā cottarabastikaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.3.24]
nirūhakramasaṃjñañ ca tathaivāturasaṃjñitaṃ |
dhūmanastovidhiś cogryaś catvāriṃśad iti smṛtāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.3.25]
prāyaścittaṃ praśamanaṃ cikitsā śāntikarmma ca |
paryāyās tasya nirdeśāc cikitsāsthānam ucyate ||
[cf. 1938 ed. 1.3.26]
annasya rakṣā vijñānaṃ sthāvarasyetarasya ca |
sarppadaṣṭaviṣaṃ jñānaṃ tasyaiva ca cikitsitaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.3.27]
dundubher mmūṣikāṇāñ ca kīṭānāṅ kalpa eva ca |
aṣṭau kalpāḥ samākhyātā viṣabheṣajakalpanāt ||
[cf. 1938 ed. 1.3.28]
saviṃśamadhyāya śatam evam etad udīritaṃ |
ataḥ paraṃ svanāmnān tu tantram uttaram ucyate ||
[cf. 1938 ed. 1.3.29]
adhikṛtya kṛtaṃ yasmāt tantram etad upadravān |
aupadravika ityeṣa tasyāgratvān nirucyate ||
[cf. 1938 ed. 1.3.30]
sandhau vartmasu śukle ca kṛṣṇe sarvatra dṛṣṭiṣu |
saṃvijñānārtham adhyāyāḥ gadānāṃ tu prati prati ||
[cf. 1938 ed. 1.3.31]
cikitsāpratibhāgīyo vātābhiṣyandavāraṇaḥ |
paittasya śleṣmalasyāpi raudhir asya tathaiva ca ||
[cf. 1938 ed. 1.3.32]
lekharoganirodhaś ca chedyānāṃ vartmadṛṣṭiṣu |
kriyākalpobhighātaś ca tthās tac cikitsitaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.3.33]
[cf. 1938 ed. 1.3.33cd]
ghrāṇotthānāñ ca vijñānaṃ tad gadapratiṣedhanaṃ |
pratiśyāyaniṣedhaś ca śirogatavijānanaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.3.34]
cikitsā tad gadānāñ ca śālākye tantra ucyate |
navagrahākṛtijñānaṃ skandasya ca niṣedhanaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.3.35]
apasmāraśakunyoś ca revatyāś ca punaḥ pṛthak |
pūtanāyās tathāndhāyā maṇḍikā śītapūtanā ||
[cf. 1938 ed. 1.3.36]
naigameṣacikitsā ca grahotpattiḥ sayonijāḥ |
kumāratantram ity etac chārīreṣu ca kīrttitaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.3.37]
jvarātisāraśoṣāṇāṃ gulmahṛdrogiṇām api |
pāṇḍūnāṃ raktapittasya mūrcchāyāḥ pānajāś ca ye ||
[cf. 1938 ed. 1.3.38]
tṛṣṇāyāś charddihikkānāṃ niṣedhaḥ śvāsakāsayoḥ |
svarabhedacikitsā ca krimyudāvartinoḥ pṛthak ||
[cf. 1938 ed. 1.3.39]
vimūcikārācakayormmūtrāghātavikṛcchrayoḥ |
iti kāyacikitsāyāḥ śeṣam atra prakīrttitaṃ||
[cf. 1938 ed. 1.3.40]
amānuṣaniṣedhaś ca tathāpasmāriko paraḥ |
unmādapratiṣedhaś ca bhūtavidyā nirucyate ||
[cf. 1938 ed. 1.3.41]
rasabhedāḥ svasthavṛttaṃ yuktayas tāntrikāś ca yāḥ |
doṣabhedā iti jñeyā adhyāyās tatra bhūṣaṇāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.3.42]
śreṣṭhatvād uttattaraṃ hy etat tantram āhur mmaharṣayaḥ |
bahvarthaṃ saṅgrahāc chreṣṭham uttaraṃ vāpi paścimaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.3.43]
śālākyatantraṃ kaumāraṃ cikitsā kāyikī ca yāḥ |
bhūtavidyeti catvāri tantre tūttarasaṃjñite ||
[cf. 1938 ed. 1.3.44]
vyājīkarā cakitsā ca rasāyanavidhis tathā |
viṣatantraṃ punaḥ kalpāḥ śalyajñānaṃ samantataḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.3.45]
ity aṣṭāṅgam idan tantram ādideveprakāśitaṃ |
vidhinādhītya yuñjānā bhavanti prāṇadā bhuvi ||
[cf. 1938 ed. 1.3.46]
etad avasyam adhyeyaṃ adhītya ca karmmāpy avasyam upāsitavyaṃ ubhayajño
hi bhiṣagrājārho bhavati ||
[cf. 1938 ed. 1.3.47]
bhavanti cātra||
yas tu kevalaśāstrajñaḥ karmmasvapariniṣṭhataḥ |
sa muhyaty āturaṃ prāpya prāpya bhīrur ivāhavaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.3.48]
yastu karmmasu niṣṇāto dhāṣṭyāc chāstrabahiṣkṛtaḥ |
sa satsu pūjān nāpnoti vadhañ cārcchati rājataḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.3.49]
ubhāv etāv anipuṇāvasam arthau cikitsittaṃ |
ardhavedadharāvetāvekapakṣāv iva dvijau ||
[cf. 1938 ed. 1.3.50]
oṣadhyo 'mṛtakalpās tu śastrāśaniviṣopamāḥ |
ajñenopahitās tās yusmāt tam parivarjayet ||
[cf. 1938 ed. 1.3.51]
snehādiṣv anabhijñās tu chedyādiṣu ca karmmasu |
mārayanti naraṃ lobhāt kuvaidyā nṛpadoṣataḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.3.52]
yas tūbhayajño matimān sa samartho'thasādhane |
āhave karmma nirvvoḍhuṃ dvicakra syandano yathā ||
[cf. 1938 ed. 1.3.53]
vatsa yathā adhyeyaṃ tathopadhāraya svocyamānaṃ | atha śucaye kṛtaṃ
aṅgalāya kṛtottarāsaṅgāyopasthitāyādhyayanakāle śiṣyāya | yathāśaktito
gurur upadiśet padaṃ padaṃ pādaṃ pādaṃ ślokaṃ vā te ca krame yaśa bhūyaḥ
sandheyāḥ | evam ekaikaśo ghaṭayed ātmānañ cātra paṭhed adrutam
avilaṃbitam ananunāsikaṃ nāvyaktātinipīḍitavarṇṇam
akṣibhruvauṣṭhahasttair anataṃ susaṃskṛtaṃ nātyuccair nnātinīcaiḥ sva
paṭhet tayor adhīyānayor nna cāntareṇa kaścid vrajed iti ||
[cf. 1938 ed. 1.3.54]
śucir gguruparo dakṣās tandrīnidrāvivarjjitaḥ |
paṭhann etena vidhinā śiṣyaḥ śāstrāntam āpnuyāt ||
[cf. 1938 ed. 1.3.55]
vāksauṣṭhaverthavijñāne prāgalbhye karmmanaipuṇe |
tadabhyāse ca siddhau ca yatetādhyayanāntaga ||
[cf. 1938 ed. 1.3.56]
iti || 3 ||
[Adhyāya 4, collation]
athātaḥ prabhāṣaṇīyam adhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.4.1]
adhigatam apy adhyayanam ananubhāṣitam arthataḥ
[cf. 1938 ed. 1.4.3]
kharasya candanabhāra iva kevalaṃ pariśramakaro bhavati ||
[cf. 1938 ed. 1.4.4]
tasmāt saviṃśam adhyāyaśatam anupadapādaślokam avasyam anuvarṇitavyaṃ |
kasmāt sūkṣmā hi
dravyarasaguṇavīryavipākadoṣadhātumalāśayamarmmasirāsnāyusandhyasthivibhāgāḥ
| garbhasaṃbhavadravyasamūhavibhāgāś ca | tathā
pranaṣṭaśalyoddharaṇavraṇaviniścayabhagnavikalpāḥ | sādhyayāpy
apratyākhyeyatā ca vikārāṇām evam ādayaś ca sahasraśo 'nye viśeṣāḥ | ye
cintyamānā vimalavipulabuddher api buddhim ākulīkuryuḥ kiṃ punar
alpabuddhes tasmād avaśyam anuvarṇayitavyaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.4.5]
anyaśāstra viṣayopapannānām cārthānām ihopanītānām arthavaśāt
teṣān tad vidyebhya eva vyākhyānam anuśrotavyaṃ || na hy ekasmiñ
cchāstre sarvaśāstrāṇām avarodhaḥ karttuṃ śakya iti || 6 ||
[cf. 1938 ed. 1.4.6]
śāstram ekam adhīyāno na vidyāc chāstraniścayaṃ |
tasmād bahuśrutaḥ śāstraṃ vijānīyāc cikitsakaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.4.7]
śāstraṃ gurumukhodgīrṇṇam ādāyopāsya cāsakṛt |
yaḥ karma kurute vaidyaḥ sa vaidyo 'nye tu taskarāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.4.8]
opadhenavam aurabhraṃ sauśrutam pauṣkalāvataṃ |
śeṣāṇāṃ śalyatantrāṇāṃ mūlāny etāni nirddiśed iti ||
[cf. 1938 ed. 1.4.9]
|| 4 ||
[Adhyāya 5, collation]
athāto 'gropaharaṇīyam adhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.5.1]
trividhaṃ karmma pūrvakarma pradhānakamma paścātkarmeti | tadvyādhim
pratyupadekṣyāmaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.5.3]
asya tu śāstrasya śastrakarmaprādhānyātpūrvaṃ śastrasambhārāne
vopadekṣyāmaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.5.4]
tac ca śastrakarmāṣṭavidham bhavati | tad yathā | chedyaṃ bhedyaṃ
lekhyaṃ vedhyam eṣyam āhāryaṃ visrāvyaṃ sīvyam iti
[cf. 1938 ed. 1.5.5]
yato 'nyatkarmacikīrṣuṇā pūrvam evopakalpayitavyāni bhavanti | tad yathā
yantraśastrakṣārāgniśalākāpicuplotapatrasūtraghṛtamadhupayastailatarpaṇakaṣāyālepanakalkaśītodakavyajanakaṭāhādīni
parikarmiṇaś ca snigdhā sthirā balavantaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.5.6]
tataḥ praśasteṣu tithikaraṇamuhūrttanakṣatreṣu dadhyakṣatānnapānaratnair
viprāṃś cārcayitvā kṛtabalimaṅgalasvastivācanaṃ bhuktavantamāturaṃ
prāṅmukham upaveśya yantrayitvā marmasirāsnāyusandhyasthidhamanīḥ
pariharan nanu lomaṃ śastrannidadhyād āpūyadarśanāt sakṛdevopaharec
chastram āśu ca | mahatsv api ca pākeṣu dvyaṅgulatryaṅgulāntaram vā
śastrapadam uktaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.5.7]
tatrāyato viśālaḥ samaḥ suvibhakta iti vraṇāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.5.8]
ekena vā vraṇena na viśuddhyati tato 'parāṃ buddhyāpekṣāntaraṃ vraṇāṅ
kuryāt ||
[cf. 1938 ed. 1.5.11]
bha
āyataś ca viśālaś ca suvibhakto nirāśrayaḥ |
prāptakālakṛtaś caiva vraṇāḥ karmaṇi śasyate ||
[cf. 1938 ed. 1.5.9]
śauryam āśukriyātīkṣṇaṃ śastram asvedavepathuḥ |
asammohaś ca vaidyasya śastrakarmaṇi pūjyate ||
[cf. 1938 ed. 1.5.10]
yato yato gatiṃ vidyād utsaṅgo yatra yatra ca |
tatra tatra varṇaṃ kuryād yathā doṣo na tiṣṭhati ||
[cf. 1938 ed. 1.5.12]
tatra bhrūgaṇḍalalāṭākṣipuṭakakṣāvaṃkṣṇeṣu tiryakcheda uktaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.5.13]
anyathā tu sirāsnāyukṣaṇanād atimātraṃ | vedanācirācca vraṇasaṃroho
māṃsakandīprādurbhāvaś ca bhavati |
[cf. 1938 ed. 1.5.15]
mūḍhagarbhodarāśmarībhagandaramukharāgeṣvabhuktavatāṃ kurvītaḥ
tataḥ śastram avacārya śītābhir adbhi pariṣicyar āturam āśvāsya ca
samantāt paripīḍyāṃgulyā vraṇam abhimṛjya prakṣālya kaṣāyeṇa
plotenodakam ādāya tilakalkamadhugāḍhāṃ varttim praṇidhāya
patreṇācchādya kavalikān datvā bandhanopapādayet | vedanaārakṣoghnair
dhūpayitvā
[cf. 1938 ed. 1.5.17]
guggulva garu sarjjarasa vacā gaurasarpa lavaṇa nimba patrājya śeṣeṇa
cāsya prāṇāṃ samālabheta |
udakumbhāc cāpo gṛhītvā prokṣayan rakṣākarmma kuryāt ||
[cf. 1938 ed. 1.5.19]
kṛtyānām parirakṣārtha tathā rakṣobhayasya ca
rakṣākarmma kariṣyāmi brahmā tad anumanyatāṃ |
[cf. 1938 ed. 1.5.20]
nāgā piśācā gandharvā yakṣarakṣaṃsyathagrahāḥ |
abhidravanti ye ye tvā brahmādyāḥ ghnantu tāṃ sadā |
[cf. 1938 ed. 1.5.21]
pṛthivyāmantarikṣe ca ye caranti niśācarāḥ |
dikṣu vāstuni ye cānye pāntu tvā te namaskṛtāḥ |
[cf. 1938 ed. 1.5.22]
pāntu tvāmṛṣayo brahmavidyā rājarṣayas tathā |
parvatāś caiva nadyaś ca sarvāḥ sarve ca sāgarāḥ |
[cf. 1938 ed. 1.5.23]
agnī rakṣatu te jihvāṃ prāṇaṃ vāyus tathaiva ca |
somo vyānam apānante parjanyaḥ parirakṣatu |
[cf. 1938 ed. 1.5.24]
udānam vidyutaḥ pāntu samānaṃ stanayitnavaḥ |
balamindro balapatir matim vācaspatis tathā |
[cf. 1938 ed. 1.5.25]
kāmānte pāntu gandharvāssatvamindrobhirakṣatu |
prajñānte varuṇo rājā samudro nābhimaṇḍalaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.5.26]
cakṣuḥ sūryo diśaḥ śrotraṃ candramā pātu te manaḥ |
nakṣatrāṇi sadā rūpaṃ chāyām pātu niśā tava |
[cf. 1938 ed. 1.5.27]
retastvāpy āyayaṃtvāpo romāṇy auṣadhayas tathā |
ākāśaṅkhāni te pātu dehan tava vasundharā |
[cf. 1938 ed. 1.5.28]
vaiśvānaraḥ śiraḥ pātu viṣṇus tava parākramaṃ |
pauruṣam puruṣaśreṣṭho brahmātmānaṃ bhruvau dhruvaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.5.29]
etā dehe viśeṣeṇa tava nityā hi devatāḥ |
etās tāḥ satataṃ pāntu diśantu ca nirāmayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.5.30]
etair vedātmakair mantraiḥ | kṛtyavyādhivināśanaiḥ |
mayaivaṃ kṛtarakṣastvandīrghamāyuravāpnuhi ||
[cf. 1938 ed. 1.5.33]
tataḥ kṛtarakṣakarmamāturamagāram praveśyācārikam upadiśet
[cf. 1938 ed. 1.5.34]
tatastṛtīyehani vimucyaivameva badhnīyānna cainaṃ
tvaramāṇoparedyurmokṣayet
[cf. 1938 ed. 1.5.35]
dvitīyadivasamokṣaṇād vigrathito vraṇaḥ cirād upasaṃrohatyugrarukta
bhavati ||
[cf. 1938 ed. 1.5.36]
ata urdhvaṃ doṣakālabalādīn avekṣya kaṣāyālepanabandhāhārād
vidadhyān
[cf. 1938 ed. 1.5.37]
na cainaṃ tvaramāraṇaḥ sāntardoṣaṃ rohayet | sa hy
alpenāpyapacāreṇābhyantaramutsaṅgaṅkṛtvā bhūyo vikaroti |
[cf. 1938 ed. 1.5.38]
tasmāt suśuddhaṃ bahirabhyantarataś ca vraṇaṃ saṃrohayet |
rūḍhe 'py ajīrṇṇavyāyāmavyavāyādīn vivarjjayet ||
[cf. 1938 ed. 1.5.39abcd]
bhavanti cātra||
hemante ca vasante ca śiśire cāpi mokṣayet |
tryahā dvyahāc charadgrīṣmavarṣāsv api ca buddhimāṃ |
[cf. 1938 ed. 1.5.40]
atipātiṣu rogeṣu nekṣetainaṃ vidhiṃ bhiṣak |
pradīptād gāravacchīghraṃ tatra kuryātpratikriyāṃ |
[cf. 1938 ed. 1.5.41]
yā vedanāśastranipātajātā tīvrā śarīre pratanoti jantoḥ |
ghṛtena sā śāntim upaiti neti ||
[cf. 1938 ed. 1.5.42]
hya ||
[Adhyāya 6]
athāto ṛtucaryāṃ vyākhyāsyāmaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.6.1]
kālo hi bhagavān svayaṃbhur anādimadhyanidhanaḥ | atra
rasavyāpatsampattayo jīvitamaraṇe ca manuṣyāṇām āyatte | sa sūkṣmām api
kalān na līyata iti kālaḥ | saṅkalayati kalayati vā bhūtānīti kālaḥ
|
[cf. 1938 ed. 1.6.3]
tasya samvatsarātmano bhagavān ādityo gativiśeṣeṇa
nimeṣakāṣṭhākalāmuhūrttāhorātrapakṣamāsartvayana samvatsara yuga pravibhāgaṃ karoti |
[cf. 1938 ed. 1.6.4]
tatra laghvakṣinipātamātro nimeṣaḥ | pañcadaśanimeṣā kāṣṭhā |
triṅśatkāṣṭhā kalā | viṅśatikalo muhūrttaḥ kalāyāḥ daśabhāgaś ca |
triṃśanmuhūrttam ahorātram | pañcadaśāhorātraḥ pakṣaḥ | sa dvividhaḥ
kṛṣṇaḥ śuklaś ca | tau māsaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.6.5]
tatra māghādayo dvādaśa māsāḥ samvatsaraḥ | dvimāsikam ṛtuṅ kṛtvā
ṣaḍṛtavo bhavanti | te ca śiśiravasantagrīṣmavarṣāśaraddhemantāḥ | teṣān
tapastapasyau śiśiraḥ | madhumādhavau vasantaḥ | śuciśukrau grīṣmaḥ
nabhonabhasyau varṣā | iṣorjau śarat | sahassahasyau hemanta iti |
[cf. 1938 ed. 1.6.6]
ta ete śītoṣṇavarṣavātalakṣaṇāḥ | candrādityayoḥ kālavibhāgakaratvād
ayane dve bhavataḥ | dakṣiṇam uttarañ ca | tayor dakṣiṇam
varṣāśaraddhemantāḥ teṣu bhagavān āpyāyate somaḥ | amlalavaṇamadhurāś ca
rasā balavanto bhavanti | uttarottarañ ca sarvaprāṇināṃ balam
abhivarddhate | uttaraṃ śiśiravasantagrīṣmāḥ | teṣu bhagavān āpyāyate
rkaḥ | kaṭutiktakaṣāyāś ca rasā balavattarā bhavanti | uttarottaraś ca
prāṇinām balam parihīyate ||
[cf. 1938 ed. 1.6.7]
bhavati cātra ||
somaḥ kledayate bhūmiṃ sūryaḥ śoṣayate punaḥ |
tāv ubhāv api saṃśritya vāyuḥ pālayati prajāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.6.8]
atha khalv ayane yugapat saṃvatsaro bhavati | te dve ayane
varṣasaṃvatsaraḥ parivatsaraḥ iḍāvatsaraḥ vatsara ity evaṃ pañca pañca
varṣāṇi || te pañca yugam iti saṃjñāṃ labhante sa eṣa nimeṣādir
yugaparyantaḥ kālaś cakravat parivarttamānaḥ kālacakra ity ucyate |
[cf. 1938 ed. 1.6.9]
evaṃ dakṣiṇāyane rātrir vyākhyātā ||
[cf. 1938 ed. 1.6.9.add]
iha tu varṣāśaraddhemantavasantagrīṣmaprāvṛṣaḥ ṣaḍṛtavo bhavanti |
doṣopacayaprakopapraśamanimittaṃ | te tu bhādrapadādyair dvimāsike
naivaṃ vyākhyātāḥ | tadyathā | bhadrapadāśvayujau varṣāḥ
kārttikamārgaśīrṣau śarat | pauṣamāghau hemantaḥ | phālgunacaitrau
vasantaḥ | vaiśākhajyeṣṭhau grīṣmaḥ | āṣāḍhaśrāvaṇau prāvṛḍ iti ||
[cf. 1938 ed. 1.6.10]
tatra varṣāsv auṣadhyas taruṇyo 'lpavīryā āhāratvam upagatā vidahyante |
āpaś cāpraśāntāḥ kṣitimalaprāyās tās tūpayujyamānā nabhasi meghāvatate
jalapraklinnāyāṃ bhūmau klinnadehānāṃ dehināṃ śīta vāta varṣa viṣṭambhitāgnīnāṃ vidahyante |
sa vidāhāt pittasañcayam āpādayanti | sa sañcayaḥ śaradi praviralameghe
viyaty upaśuṣyati paṅke 'rka kiraṇa pravilāyitaḥ
paittikāṃ vyādhīṃ janayati | tā evauṣadhayaḥ kālapariṇāmāt pariṇatavīryā
balavatyo hemante bhavanti | āpaś ca praśāntāḥ snigdhā atyarthaṃ gurvyas
tā upayujyamānāḥ mandakiraṇatvād bhānos satuṣāraupa ṣṭambhita dehānāṃ dehinām avidagdhāḥ snehād gauravād
upalepitvāc ca śleṣmaṇas sañcayam āpādayanti | sa saṃcayo vasante
'rka kiraṇa pravilāyitaḥ śleṣmikāṃ vyādhīṃ
janayati | tā evauṣadhyau grīṣmaniḥsārā rūkṣā atimātralaghvyo bhavaty
āpaś ca tā upayujyamānāḥ | tatra śaraddhemantayor madhyasamam ahorātraṃ
yugapac cādhimāsakau bhavataḥ | viṃśatikāṣṭhāś caikanimeṣārdhaś ca
dinaparivṛddhir uttarāyaṇe |
sūryapratāpopaśoṣitadehānāṃ dehināṃ raukṣyāl laghavāc ca vāyoḥ sañcayam
āpādayanti | sa sañcayaḥ prāvṛṣi cātyarthaṃñ jalopaklinnāyāṃ bhūmau
cātiklinnadehānāṃ dehināṃ śītavātavarṣerito vātikān vyādhīn janayati |
evam eṣāṃ doṣāṇāṃ sañcayaprakopahetur uktaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.6.11]
tatra varṣāhemantagrīṣmeṣu sañcitānān
doṣāṇāṃ śaradvasantaprāvṛṭsu ca prakupitānāṃ nirharaṇaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.6.12]
tatra paittikānāṃ vyādhīnāṃ hemante vyupaśamaḥ | śleṣmikāṇāṃ nidāghe
vātikānāṃ śaradi | svabhāvatas tv ete sañcayaprakopaśamā vyākhyātāḥ
||
[cf. 1938 ed. 1.6.13]
tatra divasapūrvāhṇe vasantaliṅgaṃ | madhyāhne grīṣmasya | aparāhṇe
prāvṛḍliṅgaṃ | pradoṣe vārṣikaṃ | śāradam ardharātre | pratyuṣasi
haimanam upalakṣayet | evam ahorātram api varṣam iva
śītoṣṇavarṣadoṣopacayaprakopopaśamair jānīyāt
[cf. 1938 ed. 1.6.14]
tatrāvyāpanneṣv ṛtuṣv avyāpannā oṣadhayo bhavanty āpaś ca | tās
tūpayayujyamānāḥ prāṇāyurbalavīryaujaskaryo bhavanti |
[cf. 1938 ed. 1.6.15]
tāsām punar vyāpado 'dṛṣṭakāritāni śītoṣṇavātavarṣāṇi | khalu viparītāny
auṣadhīr vyāpādayanty āpaś ca |
[cf. 1938 ed. 1.6.16]
tāsām upayogād vividharogaprādurbhāvo marako vā bhavati |
[cf. 1938 ed. 1.6.17]
kadācid avyāpanneṣv api kṛtyābhiśāparakṣaḥkrodhād adharmair uṣasyante
janapadāḥ | viṣauṣadhipuṣpagandhena vā vāyunopanītena |
kāsaśvāsapratiśyāyaśirorogajvarair upatapyante prajāḥ
grahanakṣatracaritair vā |
śayanāsanayānavāhanamaṇiratnopakaraṇagarhitalakṣaṇaprādurbhāvair vā
[cf. 1938 ed. 1.6.19]
jāto 'tra | parityāga śānti prāyaścitta bali maṅgala japa homopahārejyāñjali namaskāra tapo niyama dayā dāna dīkṣābhyupagama devatā brāhmaṇa guru parair bhavitavyam evaṃ sādhu bhavati ||
[cf. 1938 ed. 1.6.20]
bhavati cātra
svaguṇair api yukteṣu viparīteṣu vā punaḥ |
viṣameṣv api vā doṣāḥ kupyanty ṛtuṣu dehinām iti || ||
[cf. 1938 ed. 1.6.37]
|| 6 ||
[Adhyāya 7, collation]
athāto yantravidhim adhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.7.1]
tvahyaṃ sasandhiśrotaḥ snāyvasthikoṣṭhagataśalyād dharaṇārtham
upadiśyate |
[cf. 1938 ed. 1.7.2.add]
yantraśatam ekottaram atra hastayantram eva pradhānatamaṃ yantrāṇām
avagaccha tadadhīnatvād yantrakarmaṇāṃ |
[cf. 1938 ed. 1.7.3]
tatra manaḥ śarīrābādhakarāṇi śalyāni teṣāmāharaṇopāyo yantrāṇi
[cf. 1938 ed. 1.7.4]
tāni ṣaṭprakārāṇi bhavanti | tad tyathā | svastikayantrāṇi |
sandamśayantrāṇi | tāḍayantrāṇi | nāḍīyantrāṇi | śalākāyantrāṇi |
upayantrāṇi ceti ||
[cf. 1938 ed. 1.7.5]
tatra caturvimśati svastikayantrāṇi | dve sandamśayantre | dve eva
tāḍayayantre || viṃśatirnāḍyaḥ aṣṭāviṃśati śalākāḥ | pañcaviṃśati
rupayantrāṇīti |
[cf. 1938 ed. 1.7.6]
tāni prāyaśo lohāni bhavanti | tat pratirūpakāṇi vā tad alābhe
[cf. 1938 ed. 1.7.7]
tatra nānāprakārāṇāṃ vyāḍānām mṛgapakṣiṇām mukhair mukhāni yantrāṇāṃ
prāyaśaḥ sadṛśāni bhavanti | tasmāt sārūpyād āgamād upadeśād anyatra
darśanāt | yuktitaś ca kārayet
[cf. 1938 ed. 1.7.8]
samāhitāni yantrāṇi | kharaślakṣṇamukhāni ca |
sudṛḍhāni surūpāṇi | sugrahāṇi ca kārayet ||
[cf. 1938 ed. 1.7.9]
svastikayantrāṇyaṣṭādaśāṅgulāni |
siṃhavyāghratarakṣvṛkṣakadvīpimārjjāraśṛgālamṛgervārukākakaṅkakuraracāsabhāsa
śaśaghātyulūkacīrillaśyenagṛddhrotkrosabhṛṅgarājāñjalikakarṇṇāvabhañjananandīmukhamukhāni
| masūrākṛtibhiḥ kīlair avabaddhāni | mūleṅkuśavadāvṛttavāraṅgāni |
asthividaṣṭaśalyoddharaṇārtham upadiśyante |
[cf. 1938 ed. 1.7.10]
sanigrahānugrahau sandaṃśau ṣoḍaśāṅgulau |
tvaṅmānsasirāsnāyugataśalyoddharaṇārtham upadiśyete |
[cf. 1938 ed. 1.7.11]
tāḍayantre dve |dvādaśāṅgule matsyanālakavadekanāladvike
karṇṇanāsāsrotogataśalyoddharaṇārtham |
[cf. 1938 ed. 1.7.12]
nāḍīyantrāṇy anekaprakārāṇy anekaprayojanāny anekatomukhāny
ubhayatomukhāni | srotogatagalaśalyoddharaṇārthaṃ kriyāsaukaryārtham
ācūṣaṇārthaṃ rogadarśanārthañ ca | tāni srotodvārapariṇāhāni
yathāyogadīrghāṇi bhavanti | tatra bhagandarārśor
budavraṇabastyuttarabastimūtravṛddhidakodaradhūmaniruddhaprakaśasanniruddhagudayantrāṇy
alābūśṛṅgayantrāṇi copariṣṭād vakṣyāmaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.7.13]
śalākāyantrāṇy api nānāprakārāṇi nānāprayojanāni
yathāyogapariṇāhapradīrghāṇi bhavanti | teṣāṅ gaṇḍūpadaśarapuṅkha |
sarppahanu | baḍiśamukhe dve dve | eṣaṇavyūhanacālanāharaṇārtham
upadiśyante | masūradalamātramukhe dve kiñcid ānatāgre
srotogataśalyoddharaṇārtham ṣaṭkārppāsakṛtoṣṇīṣṇāṇi | pramārjanakriyāsu
| kṣārauṣadhapraṇidhānārthantrīṇi darvyākṛtīni khallamukhāni |
jāmbvaṃkuśavadanāny agnikarmāṇi trīṇi triṇi | nāsārbudaharaṇārthamekaṃ
kolāsthidalamātraṃ khallatīkṣṇoṣṭhaṃ | añjanārthamekaṃ
kalāyaparimaṇḍalamubhayato mukulāgraṃ | mūtramārgaviśuddhyarthamekaṃ
mālatīpuṣpavṛntāgrapramāṇaparimaṇḍalamiti ||
[cf. 1938 ed. 1.7.14]
upayantrāṇy api
rajjuveṇikācarmāntarvalkalalatāvastrāṣṭhīlāṣmantakamudgarapāṇipādatalāṅgulijihvādantanakhamukhabālāśmaśākhā
ṣṭhīvanapravāhaṇaharṣāmaskārttagatāni kṣārāgnibheṣajāni ceti ||
[cf. 1938 ed. 1.7.15]
etāni dehe sarvasmiṃ dehasyāvayave tathā
sandhau koṣṭhe dhamanyā ca yathāyogaṃ prayojayet ||
[cf. 1938 ed. 1.7.16]
yantrakarmāṇi tu
duṣṭavraṇabandhanavyañjanavarttanabhrāmaṇapīḍanatāḍananivaraṇavivaraṇasīvaṇamārgaśodhanavikarṣaṇāharaṇāñchanonnamanavirecabhañjanonmathanacūṣaṇaiṣaṇadāraṇaṛjūkaraṇaprakṣālanapradhamanapramārjanāni
caturviṃśati bhavanti ||
[cf. 1938 ed. 1.7.17]
svabudhyā vibhajed yantrayantrakarmāṇi buddhimān |
asaṅkhyeyavikalpatvāc chalyānām iti niścayaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.7.18]
tatrātisthūlam asāram atidīrgham atihrasvam agrāhivakraṃ śithilam
atyunnataṃ mṛdukīlaṃ mṛdupāśaṃ mṛdumukham iti dvādaśayantradoṣāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.7.19]
etair doṣer vimuktaṃ tu yantram aṣṭādaśāṃgulaṃ |
praśastaṃ bhiṣajā jñeyaṃ taddhi karmasu yojayet ||
[cf. 1938 ed. 1.7.20]
dṛśyaṃ siṃhamukhādyais tu gūḍhaṃ kaṅkamukhādibhiḥ |
śalyaṃ svastikayantrais tu nirharet tad bhiṣak chanaiḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.7.21]
vivarttate sādhvavagāhate ca gṛhṇāti gṛhyoddharate ca yasmāt |
tasmāt smṛtaṅ kāṅkamukhaṃ pradhānaṃ sthāneṣu sarveṣv avikāri yac ceti
||
[cf. 1938 ed. 1.7.22]
|| ṅ ||
[Adhyāya 8, collation]
athātaḥ śastrāvacāraṇīyam adhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.8.1]
ekaviṃśatiḥ śastrāṇi bhavanti | tad yathā |
maṇḍalāgrārdhamaṇḍalāgra karapatra vṛddhipatra nakhaśastra mudrikotpalapatrakādhyardhadhāra sūcī kuśapatrāṭāmukha śarārīmukhāntarmukha trikurcaka kuṭhārikā vrīhimukhārā vetasapatra baḍiśa dantaśaṅkveṣaṇya iti
|
[cf. 1938 ed. 1.8.3]
tatra maṇḍalāgram ardhamaṇḍalāgrakarapatrāṇi cchedane lekhane
copadiśyante | vṛddhipatra nakhaśastra mudrikotpalapatrakādhyardhadhārāṇi bhedane cchedane copayujyante
| sūcī kuṭhārikā vrīhimukhārā vetasapatrāṇi
vedhane | eṣaṇy eṣaṇe | anulomāḥ karīrāḥ śastravṛttāś ca | sūcī
baḍiśadantaśaṅkuś cāharaṇe |
kuśapatrāṭāmukhaśarārimukhāntarmukhatrikurcakāni visrāvaṇe | sūcī
sīvyana ity aṣṭavidhaḥ śastrāṇāṃ karmaṇy upayogo vyākhyātaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.8.4]
teṣāṃ yathāyogaṃ grahaṇam | karmasv eṣa śastragrahaṇasamāsaḥ |
vṛddhipatran tu vṛntaphalasādhāraṇe bhāge gṛhṇīyāt | bhedanāny evaṃ
sarvāṇi | vṛddhipatravad ardhamaṇḍalāgraṃ kiñcid uttānapāṇinā lekhane
bahuśo 'vacārya vṛntāgreṇa visrāvaṇāni | viśeṣeṇa tu
bālavṛddhasukumārabhīrunārīṇāṃ rājñāṃ rājamātrāṇāṃ vā trikurcakena
visrāvayet | talapracchādita vṛntāgram aṅguṣṭhapradeśinībhyāṃ
vrīhimukham | kuṭhārikāṃ vāmahastagṛhītapucchāṃ
dakṣiṇahastāṅguṣṭhāvaṣṭabdhayā madhyamayāṅgulyā nihanyāt | tatra
karapatrārāvetasapatrabaḍiśadanta śaṅkveṣaṇīr mūle
pradeśinīprayuktam |
[cf. 1938 ed. 1.8.5]
mudrikāsadṛśaṃ nakhākāraśastramukhañ caturvedhanaṃ sūkṣma ḍorāvabaddhaṃ mudrikāśastraṃ teṣān nāmabhir evākṛtayaḥ prāyeṇa
vyākhyātāḥ |
[cf. 1938 ed. 1.8.6]
tatra nakhavardhanaiṣaṇyāv aṣṭāṅgulyau sūcyo vakṣyante | śeṣāṇi tu
ṣaḍaṅgulāni tāni sugrahāṇi sudhārāṇi surūpāṇi sulohāni sudhautāni
samāñcitamukhāni ceti śastrasampat |
[cf. 1938 ed. 1.8.7-8]
tatra dhārā bhedanānāṃ māsūrī | lekhanānām ardhamāsūrī | vedhyānāṃ
visrāvaṇānāñ ca kaiśikī | chedanānām ardhakaiśikī |
[cf. 1938 ed. 1.8.10]
baḍiśadantaśaṅku cānatāgre | tīkṣṇakaṇṭakaprathamayavapatramukhī
yavapatrā eṣaṇī gaṇḍūpadākāramukhī ceti |
[cf. 1938 ed. 1.8.11]
tatra vakraṃ kuṇṭhaṃ khaṇḍaṃ kharadhārātisthūlam atyalpam atidīrgham
atihrasvam ity aṣṭau śastradoṣāḥ | ato viparītaguṇam ādadyād anyatra
karapatrāt | tad dhi kharadhāram asthicchedanārtham |
[cf. 1938 ed. 1.8.9]
teṣān niśānī ślakṣṇaśilikā dhārāsampādanārthaṃ śālmalīphalakaṃ ceti ||
[cf. 1938 ed. 1.8.13]
bhavati cātra ||
yadā suniśitaṃ śastraṃ romavāhi susaṃsthitam |
sugṛhītam pramāṇena tadā śastraṃ nipātayet ||
[cf. 1938 ed. 1.8.14]
anuśastrāṇi tvakkṣāra sphaṭika kāca kuravinda jalaukāgni nakhapatrāṇi ||
[cf. 1938 ed. 1.8.15]
śiśūnāṃ śastrabhīrūṇām anuśastrāṇi yojayet |
tvakkṣārādicaturvargaṃ bhedye cchedye ca buddhimān |
[cf. 1938 ed. 1.8.16]
āhārye cchedye bhedye ca nakhaṃ śakyeṣu yojayet |
vidhiḥ pravakṣyate paścād agnikṣārajalaukasāṃ |
[cf. 1938 ed. 1.8.17]
ye syur mukhagatā rogā netravarmagatāś ca ye |
gojī śephālikā śākapatrair visrāvayet tu tān ||
[cf. 1938 ed. 1.8.18]
śastrāṇy etāni matimān śuddhaśaikyāyasāni tu |
kārayet karaṇaprāptaḥ karmāra karmakovida iti ||
[cf. 1938 ed. 1.8.19]
|| 8 ||
[Adhyāya 9, collation]
athāto yogyāsūtrīyam adhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.9.1]
adhigatasarvaśāstram api śiṣyaṃ yogyāṃ kārayet | cchedyādiṣu snehādiṣu
karmapatham upadiśet | bahuśruto py akṛtayogaḥ karmasv ayogyo bhavati
|
[cf. 1938 ed. 1.9.3]
tatra puṣpaphalālāvutrapuservārukaprabhṛtiṣu cchedyaśeṣāṃ darśayet |
utkartanāpakarttanāni copadiśet | dṛtibastiprasevakapūrṇeṣu bhedyayogyāṃ
| saromṇi carmātate lekhyasya | mṛtapaśumahiṣāsvaśirāsūtpalanāleṣu
vedhyasya | ghuṇopahatakāṣṭhaveṇunalanāḍīśuṣkālābumukheṣveṣyasya |
panasabimbīphalamajjāmṛtapaśudanteṣvāhāryasya
sūkṣmaghanavastrāntamṛducarmāntayoḥ sīvyasya |
mṛduvadhramāṃsapesyutpalanāleṣu ca karṇṇasandhibandhanayogyām |
pustamayapuruṣāṃgapratyaṅgeṣu bandhanayogyāṃ | ghaṭālāvumukheṣu
bastivraṇabastipīḍanayogyāṃ | netrapraṇidhānabastipīḍanayor iti ||
[cf. 1938 ed. 1.9.4]
bhavati cātra ||
evam ādiṣu medhāvī yogyā karmaṇy aśeṣataḥ |
[cf. 1938 ed. 1.9.5ab]
yasya yasyeha sādharmyaṃ tatra yogyāñ ca kārayet ||
|| 9 ||
[Adhyāya 10, collation]
athāto viśikhānupraveśanīyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.10.1]
adhigatatantreṇopāsitatantrārthena dṛṣṭakarmaṇā kṛtayogyena
śāstrārthannigadatā rājānujñātena vaidyena viśikhācaritavyā |
nīcanakharomṇā śucinā śucivastraparihitena chatravatā
sopānatkenānuddhataveṣeṇa sumanasā kalyāṇābhivyāhāreṇākuhakena
bandhubhūtena bhūtānāṃ sahāyavatā |
[cf. 1938 ed. 1.10.3]
tato dūtanimittaśakunamaṅgalānulomyenātura gṛham
āgamyopaviśyāturam abhipaśyet spṛśet pṛcchec ca tribhir etair
vijñānopāyaiḥ | dīrgham āyuṣo 'lpāyuṣo veditavyāḥ |
[cf. 1938 ed. 1.10.4.]
tatra dṛṣṭvā yau varṇṇavaikṛticchāyāṃ cāturasya bhiṣagjānīyāt | spṛṣṭvā
śītoṣṇādīṃ sparśaviśeṣā viparītāviparītāṃ jvaraśophādīṃ | pṛṣṭvā deśaṃ
kālaṃ jātisāmyam ātaṅkam utpatti vedanāsamucchrāyo balābalam agniṃ
vātamūtrapurīṣāṇām apravṛttipravṛttiṃ ceti ||
[cf. 1938 ed. 1.10.5]
bhavati cātra ||
mithyādṛṣṭyā vikārā hi durākhyātās tathaiva ca |
tathā duṣparispṛṣṭāś ca mohayeyuś cikitsakaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.10.7]
tasmāt parīkṣyaḥ satataṃ bhiṣajā siddhimicchatā |
yuktito vyādhayaḥ sarve pramāṇair darśanādibhiḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.10.7.add]
evam abhisamīkṣya sādhyāṃ sādhayed yāpyāṃ yāpayed asādhyān nopakrāmet |
parivatsaroṣitāṃś ca vikārām prāyaśaḥ parivarjjayet |
[cf. 1938 ed. 1.10.6]
tatra sādhyā api vyādhayaḥ prāyaśo duścikitsā bhavanti |
śrotriyanṛpatistrībālavṛddhabhīru durbala vaidyavidagdha vyādhiguhaka daridra kṛpaṇa krodhanānātmavatāt ||
[cf. 1938 ed. 1.10.8]
bhavanti cātra ||
strībhiḥ sahāsyaṃ saṃvāsa parihāsañ ca varjayet |
dattaṃ tābhir na gṛhṇīyād annād anyad bhiṣa deti ||
[cf. 1938 ed. 1.10.9]
vedotpattiśiṣyadīkṣādānam adhyayanasya ca |
prabhāṣaṇañ cāgraharaṃ ṛtucaryā tathaiva ca |
yantraṃ śastrāvacārañ ca yogyāsūtrīyam eva ca |
viśikhānupraveśañ ca proktaṃ vai prathamo daśa ||
[cf. 1938 ed. 1.10.9.add]
|| 10 ||
[Adhyāya 11, collation]
athātaḥ kṣārapākavidhimadhyāyaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.11.1]
anuśastrebhyaḥ kṣāraḥ pradhānatamo bhavati |
cchedyabhedyalekhyakaraṇādviśeṣakriyāvacāraṇāc ca |
[cf. 1938 ed. 1.11.3]
tatra kṣaraṇātkṣaṇaṇādvā kṣāraḥ |
[cf. 1938 ed. 1.11.4]
nānauṣadhisamavāyāttridoṣaghnaḥ | śuklatvāt saumyas tasya saumyasyāpi
sato dahanapacanadāraṇaśaktiraviruddhā | sakhalvāgneyauṣadhibhūya kaḥ |
uṣṇastīkṣṇaḥ pācano vilāyanaḥ | śodhano ropaṇaḥ
stambhanollekhanakrimyāmakaphaviṣamedasām upahantā puṃstvasya
cātisevitaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.11.5]
sa dvividhaḥ pratisāraṇīyaḥ | pānīyaś ca
[cf. 1938 ed. 1.11.6]
tatra pratisāraṇīyaḥ | kuṣṭha kiṭibha dardru maṇḍala kilāsa bhagandarārśorbuda duṣṭa vraṇa nāḍī carma kīla tilakālakanaccha vyaṅga bāhya krimi viṣādiṣu copadiśyate | saptasu
ca mukharogeṣūpajihvopakuśadantavaidarbhamedajoṣṭhaprakopeṣu triṣu ca
rohiṇīṣu eteṣv evānuśastra pātanam uktaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.11.7]
pānīyas tu
gulmādarāgnisaṃgājīrṇṇānāhaśarkarāśmaryabhyantarakrimiviṣāśassu
copayujyate ||
[cf. 1938 ed. 1.11.8]
tasya vistāro 'nyatra
[cf. 1938 ed. 1.11.10]
athetaraṃ cikīrṣuḥ | śaradi śucir upavasan praśastadeśajātam anupahataṃ
madhyamavayasaṃ kālamuṣkakam adhivāsyāparedyuḥ pātayitvā kaṇḍasaḥ
prakalpya nivātadeśe citiṅ kṛtvā tilanālair ādīpayet | athopaśānte 'gnau
tad bhasma pṛthag gṛhṇīyāt bhasmaśarkarāś ca || athānenaiva kalpena
kuṭajapalāśāśvakarṇṇapāribhadrakabibhītakāragvadhatilvakārkasnuhyāpāmārganaktamālavṛṣakadalīcitrakendrayavṛkṣāsphotāśvamārakasaptacchadāgnimanthāḥ
| catasraḥ kośātakyaḥ samūlaphalaśākhāpatrān dahet tataḥ kṣāradroṇam
udakadroṇaiḥ ṣaḍbhir āloḍya mūtraiś ca yathoktair mahati kaṭāhe śanaiś
śanair davyāvaghaṭṭayan vipacet sa yadā bhavaty acchoraktas tīkṣṇaḥ
picchilaś ca tam ādāyetaraṃ saṃsṛjya punar api pākāyādhiśrayet tata eva
ca kṣārodakakuḍavamadhyardha kṛtvāpanayet tataḥ
kaṭaśarkarābhasmaśarkarāś ca | kṣīrapakaśaṃkhanābhīr agnivarṇṇāḥ
kṛtvāyase pātre tasmiṃ kṣārodake niṣicya | piṣṭvā tathaiva ca pratīvāpo
yathālābhaṃ
dantīcitrakalāṅgalīpūtīkapravāḍatālapatrīviḍasauvarcikākanakakṣīrīhiṃguvacātiviṣāśuktīḥ
ślakṣṇacūrṇṇaṅ kṛtvā nidadhyāt | satatam apramattaś ca darvyāvaghaṭāyaṃ
vipacet | sa yathā nātisāndro nātidravaś ca bhavati tathā prayateta |
athainam āgatapākam avatāryānuguptam āyase kumbhe nidadhyāt |
[cf. 1938 ed. 1.11.11-13]
kṣīṇabale ca kṣārodakam āvaped balakaraṇārthaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.11.15]
bhavati cātra ||
naivātitīkṣṇo na mṛduḥ śuklaḥ ślakṣṇoti picchilaḥ |
aviṣyandī śivaḥ śīghraḥ kṣāro hyaṣṭaguṇaḥ smṛtaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.11.16]
atyuṣṇam atipaicchilyam atitaikṣṇyavisarpitā |
atyarthaṃ mārdavaṃ śaityam atyarthaṃ sāndram eva ca |
hīnauṣadhyavipakvatvaṃ kṣāradoṣā na ca smṛtāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.11.17]
tatra kṣārasādhyavyādhiṃ vyādhitam upaveśya nivātāsambādhe deśe
agropaharaṇīyoktopasaṃbhārasaṃbhṛtatanoḥ | anyatamam avaghṛṣyāvalikhya
pracchayitvā vā śalākayā kṣāraṃ pratisārya vākchatamātram upaikṣeta
|
[cf. 1938 ed. 1.11.18]
tasmiṃ nipatite vyādhau kṛṣṇatā dagdhalakṣaṇaṃ |
tatrāmlavargaḥ samanaḥ sarpirmadhusamāyutaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.11.19]
atha ca sthiramūlatvātkṣāradagdhanna dīryate |
idamālepanantatra śīghra samavacārayet |
[cf. 1938 ed. 1.11.20]
amlakāñjikabījānāṃ tilām madhukameva ca |
prapiṣya samabhāgāni tenaivamanulepayet |
[cf. 1938 ed. 1.11.21]
tilakalkaḥ samadhuko ghṛtākto vraṇalepanaḥ ||
rasenāmlena tīkṣṇena vīryoṣṇena tathaiva ca |
[cf. 1938 ed. 1.11.22]
āgneyenanāgni sadṛśaḥ kathaṃ kṣāra praśāmyati |
evaṃ cen manyase vatsa procyamānaṃ śṛṇuṣva me |
[cf. 1938 ed. 1.11.23]
amlavarjyā rasāṃ kṣāre sarvān eva vibhāvayet |
kaṭuka thā |
amlena saha saṃyuktaḥ sutīkṣṇo lavaṇo rasaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.11.24]
mādhūryam āśu vrajati tīkṣṇabhāvañ ca muñcati |
mādhūryayogānna dahedagniragnirivāplutaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.11.25]
tatra samyagdagdhe vikāropaśamo lāghavamanāsrāvaś ca | hīne
todakaṇḍūjāḍyāni vyādhivṛddhiś ca | atidagdhe dāhapākaśramāṅgamadaklamāḥ
| pipāsāmaraṇāñ ceti |
[cf. 1938 ed. 1.11.26]
kṣāradagdhavraṇañ ca yathādoṣaṃ yathāvyādhiṃ copakrameta |
[cf. 1938 ed. 1.11.27]
athā kṣārakṛtyā bhavanti |
durbalabālasthivirabhīrusarvāṅgaśūnodarīgarbhiṇīṛtumatīpravṛddhajvarīpramehīrūkṣakṣatakṣīṇatṛṣṇāmūrcchopadrutaklībā
uddhṛtodvṛttaphalayonyaśca
[cf. 1938 ed. 1.11.28]
tathā marmasirāsnāyusandhitaruṇāsthisevanīgalanābhinakhāntarasepasrotaḥ
svalpamāṃsapradeśeṣv akṣṇoś ca na dadyād anyatra varmarogāt |
[cf. 1938 ed. 1.11.29]
tatra kṣārasādhyeṣv api vyādhiṣu śūnagātram asthiśūlinam annadveṣiṇaṃ
hṛdayasandhipīḍopadrutañ ca kṣāro na sādhayati ||
[cf. 1938 ed. 1.11.30]
bhavati cātra ||
viṣāgniśastrāśanimṛtyutulyaḥ kṣāro bhavaty alpamatiprayuktaḥ |
satvapramattena sadā prayukto rogān nihanyād acireṇa ghorān iti ||
[cf. 1938 ed. 1.11.31]
|| 11 ||
[Adhyāya 12, collation]
athāto 'gnikarmavidhim adhyāyāṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.12.1]
kṣārād agnir garīyāṃ kriyāsu vyākhyātas taddagdhānāṃ rogāṇām
apunarbhavāt | sveda śastrakṣārair aśakyānāṃ tatsādhanāc ca
|
[cf. 1938 ed. 1.12.3]
athaimāni dahanopakaraṇāni bhavanti |
pippalyajāśakṛdgodantaśaraśalākā jamvvoṣṭhetaraloha kṣaudraguḍasnehādīni | tatra
pippalyajāśakṛdgodantaśaraśalākās tvaggatānāṃ | jambvoṣṭhetaralohāḥ
māṃsagatānāṃ | kṣaudraguḍasnehāḥ sirāsnāyusandhyasthigatānām |
[cf. 1938 ed. 1.12.4]
tatrāgnikarma sarvartuṣu kuryād anyatra śaradgrīṣmābhyāṃ |
tatrāpyātyayike 'gnisādhye vyādhau tatpratyanīkaṃ vidhiṃ kṛtvā
[cf. 1938 ed. 1.12.5]
sarvavyādhiṣvṛtuṣu ca picchilam annambhuktavataḥ |
[cf. 1938 ed. 1.12.6]
tatra dvividham agnidagdham āhur eke | tvagdagdhaṃ māṃsadagdhañ ca | iha
tu sirāsnāyuṣu sandhyasthiṣv api na pratiṣiddho 'gniḥ |
[cf. 1938 ed. 1.12.7]
tatra śabdaprādurbhāvo durgandhatā tvaksaṃkocaś ca tvagdagdhe |
kapotavarṇṇatālpaśvayathuvedanatā śuṣkasaṃkucitavraṇatā ca māṃsadagdhe |
kṛṣṇonnatavraṇatā srāvasannirodhaś ca sirāsnāyudagdhe
rūkṣatāruṇatākarkaśasthiravraṇatā ca sandhyasthidagdhe ||
[cf. 1938 ed. 1.12.8]
tatra śirorogādhimanthayorbhrūlalāṭaśaṅkhadeśeṣu dahed vartmarogeṣv
ārdranaktakapraticchannān dṛṣṭiṃ kṛtvā vartmaromakūpāṃ |
[cf. 1938 ed. 1.12.9]
tvaṅmāṃsasirāsnāyusandhyasthigatamugrarujau vāyau |
duṣṭavraṇamucchitakaṭhinamāṃsagagranthyarbudāpacīgalagaṇḍagṛddhrasīmasakagulmodara
bhagandarārśasandhiślīpadacarmakīlatilakālakasirācchedanāḍīśoṇitātipravṛttiṣu
cāgnikarma kuryāt |
[cf. 1938 ed. 1.12.10]
tatra valayabindurerekhāpratisāraṇāñ ceti dahaṇaviśeṣāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.12.11]
bhavati cātra ||
rogasya saṃsthānam avekṣya dhīmāṃ narasya marmāṇi balābalañ ca |
vyādhin tathartuñ ca samīkṣya samyak tato vyavasyed bhiṣag agnikarma
||
[cf. 1938 ed. 1.12.12]
tatra samyagdagdheṣu madhusarpirabhyaṅgaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.12.13]
athemāni pariharet pittaprakṛtim antaḥśoṇitaṃ | bhinnakoṣṭham
anuddhṛtaśalyaṃ bālavṛddhabhīrudurbalamaneka vyādhi pīḍitamasvedyāṃś ca ||
[cf. 1938 ed. 1.12.14]
ata ūrddham itarathā dagdhaṃ vakṣyāmaḥ tatra snigdhaṃ rūkṣañ
cāśrityadravyam agnir dahati | atisantapto hi snehaḥ
sūkṣmamārgānusāritvāt tvagādīnanupraviśyāśu dahati | tasmātsnehadagdhe
'dhikā rujā bhavati |
[cf. 1938 ed. 1.12.15]
tatra pluṣṭaṃ durdagdhaṃ samyagdagdham atidagdham iti caturvidham
agnidagdham bhavati | tatra yad vivaṇṇam uṣyate 'timātraṃ tat pluṣṭaṃ |
yatrotpattisphoṭanā tīvra dāhadoṣavedanā cirāc copaśāmyati tad
durdagdhaṃ | samyagdagdham anavagāḍhaṃ pakvatālavarṇṇaṃ susaṃsthitaṃ
pūrvalakṣaṇasaṃyuktaṃ ca | atidagdhe tu māṃsāvalaṃbanaṃ gātraviśleṣaḥ
sandhivaiguṇyaṃ sirāsnāyusandhyasthivyāpādanaṃ jvaradāhapipāsāmūrcchāś
copadravā bhavanti | sakrimiś cet vraṇaś cāsya cireṇoparohaty uparūḍhaś
ca vivarṇṇo bhavati | tad etac caturvidham agnidagdhalakṣaṇam
ānupūrvyoktaṃ pūrvakarma prasādhakaṃ bhavati ||
[cf. 1938 ed. 1.12.16a]
bhavati cātra ||
agninā kopitaṃ pittaṃ bhṛśañjantoḥ pradhāvati |
tatas tenaiva vegena raktañ cāpy upadīryate |
[cf. 1938 ed. 1.12.17]
tulyavīrye 'py ubhe hy ete rasato dravyatas tathā |
tenāsya vedanās tīvrā prakṛtyā ca vidahyate |
[cf. 1938 ed. 1.12.18]
sphoṭāḥ śīghraṃ prajāyante jvaras tṛṣṇā ca bādhate ||
dagdhasyopaśamārthāya cikitsā sampravakṣyate |
[cf. 1938 ed. 1.12.19]
pluṣṭasyāgnipratapanaṃ kāryam uṣṇan tathauṣadhaṃ |
śarīre svinnabhūyiṣṭhe svinaṃ bhavati śoṇitaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.12.20]
prakṛtyā hy udakaṃ śītaṃ skandayaty atha śoṇitaṃ |
tasmāt sukhayati hy uṣṇa na tu śītaṃ kathañ canaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.12.21]
śītām uṣṇāñ ca ca durdagdhe kriyāṃ kuryāt tataḥ punaḥ |
ghṛtālepanasekāṃs tu śītānevāsya kārayet ||
[cf. 1938 ed. 1.12.22]
samyagdagdhe tu kākṣīrīplakṣacandanagairikaiḥ |
sāmṛtaiḥ sarpiṣā yuktair ālepaṃ kārayed bhiṣak ||
[cf. 1938 ed. 1.12.23]
grāmyānūpaiḥ sajalajaiḥ piṣṭair māṃsaiś ca lepayet |
pittavidradhivac cainaṃ praśāntyoṣmāṇam ācaret |
[cf. 1938 ed. 1.12.24]
atidagdhe tu śīrṇṇāni māṃsāny uddhṛtya śītalāṃ
kriyāṅ kuryāc cūrṇṇakāle śālitaṇḍulakaṇḍanaiḥ |
[cf. 1938 ed. 1.12.25]
tindukyās tvakkaṣāyair vā mṛdubhṛṣṭair upācaret |
vraṇaṅ guḍūcīpatrair vā cchādayed atha codakaiḥ |
[cf. 1938 ed. 1.12.26]
kriyāṅ kuryāc ca nikhilāṃ bhiṣak pittavisarpavat ||
[cf. 1938 ed. 1.12.27]
athedānīṃ dhūmopahatavidhānaṃ vakṣyāmaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.12.29cd]
śvasity ādhmāti cātyarthaṃ kāsate kṣavate bhṛśaṃ |
cakṣuṣaḥ paridāhaś ca rāgaś caivopajāyate |
[cf. 1938 ed. 1.12.30]
sadhūmakaṃ niśvasiti ghreyam anyan na vetti ca |
tathaiva ca rasāṃ sarvāṃ smṛtiś cāsopahanyate |
[cf. 1938 ed. 1.12.31]
tṛṣṇādāhajvaraś cetaḥ sīdaty arthañ ca mūrcchati |
dhūmopahata ity eṣa śṛṇu tasya cikitsitaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.12.32abc]
sarpir ikṣuraso drākṣā payo vā śarkarāmbu vā |
madhurāmlān rasāṃś cāpi vamanārthāya dāpayet ||
[cf. 1938 ed. 1.12.33]
vamataḥ sudhyate koṣṭhaṃ dhūmagandhas ca naśyati |
anena vidhinā tasya kāsasvāsau praśasyataḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.12.34]
ātmānañ ca jvaraś caiva tṛṣṇā dāhas tathaiva ca |
madhurair lavaṇāmlaiś ca kaṭukaiḥ kavaḍagrahaiḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.12.35]
vāntasya kaṇṭhaśuddhiḥ syād dhūmagandhaś ca naśyati |
samyag gṛhṇātī viṣayān manaś cātra prasīdati ||
[cf. 1938 ed. 1.12.36ab]
śirovirecanaṃ cāsmai dadyād yogena śāstravit |
[cf. 1938 ed. 1.12.36cd]
tenāsya śudhyate dṛṣṭiḥ siraś caivāsya dehinaḥ |
avidāhi laghu snigdham āhāraṃ cāsya kalpayet |
[cf. 1938 ed. 1.12.37]
uṣṇavātātapair dagdhe śītaḥ kāryo vidhiḥ sadā ||
śītavarṣānilahate uṣṇaḥ snigdhaś ca śasyate ||
[cf. 1938 ed. 1.12.38]
tathātitejasā dagdhe siddhir naikāntikī bhaved iti ||
|| 12 ||
[Adhyāya 13]
[NB: Based on H alone up to v. 22 and collated against the
1938 edition, not the 1931 one.]
athāto jalāyukādhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[1 (1938 ed. 1.13.1)]
nṛpāḍhya sukumāra bāla sthavira bhīru nārīṇām anugrahārthaṃ paramasukumāro 'yaṃ
śoṇitāvasecanopāyo 'bhihito jalaukasaḥ ||
[2 (1938 ed. 1.13.3)]
tatra vātapittakaphaduṣṭaśoṇitaṃ yathāsaṃkhyaṃ śṛṅgajalaukālābubhir
avasecayet | sarvāṇi sarvair vā visrāvyaṃ ||
[3 (1938 ed. 1.13.4)]
bhavanti cātra ||
snigdhaṃ ślakṣṇaṃ samadhuraṃ gavāṃ śṛṅgaṃ prakīrttitaṃ |
tasmād vātopasṛṣṭe tu hitan tad avasecane ||
[4 (1938 ed. 1.13.5)]
arddhacandrākṛti mahattanu saptāṅgulāyataṃ |
pracchite dāpayet pūrvvam āsyenācūṣayed balī ||
[5 ]
śītādhivāsā madhurā jalaukā vārisaṃbhavā |
tasmāt pittopasṛṣṭe tu hitās tā avasecane ||
[6 (1938 ed. 1.13.6)]
kaṭu rūkṣañ ca tīkṣṇañ ca alābu parikīrttitaṃ |
tasmāc chleṣmopasṛṣṭe tu hitan tad avasecane ||
[cf. 1938 ed. 1.13.7]
tatra pracchite tanu basti paṭalāvanaddhena śṛṅgeṇa
śoṇitam avasecayet | ācūṣaṇād antarddīptenālābunā |
[cf. 1938 ed. 1.13.8]
jalam āsām āyur ity ato jalāyukāḥ | oko nivāso jalam āsām oka ity ato
jalaukasaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.13.9]
tā dvādaśa | saviṣāḥ ṣaṭ | tāvantya eva nirviṣāḥ |
[cf. 1938 ed. 1.13.10]
kṛṣṇā karburā alagardā indrāyudhā sāmudrikā govandanā ceti | tāsv
añjanavarṇṇā pṛthuśīrṣā kṛṣṇā nāma | varmimatsyavad āyatā
cchinnonnatakukṣiḥ karburā nāma | romaśā mahāpārśvā kṛṣṇamukhā alagardā
nāma | indrāyudhavad ūrddhvarājī citrā indrāyudhā nāma | īṣadasitapītikā
vicitrapuṣpākṛticitā sāmudrikā nāma | govṛṣaṇavad adhobhāge
dvidhābhūtākṛtir aṇumukhī govandanā nāma | tābhir daṣṭe daṃśe śvayathur
atimātraṃ kaṇḍūmūrcchā jvaro dāhaś charddir iti liṅgāni bhavanti | tatra
mahāgadaḥ pānālepanādiṣūpayojyaḥ | indrāyudhādaṣṭam asādhyam ity etāḥ
saviṣāḥ sacikitsitā vyākhyātāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.13.11]
atha nirviṣāḥ | kapilā piṅgalā śaṅkumukhī mūṣikā puṇḍarīkamukhī sāvarikā
ceti | tatra manaḥśilārañjitābhyām iva pārśvābhyāṃ pṛṣṭhe
snigdhamudgavarṇṇā kapilā nāma | kiñcidraktā vṛttakāyā piṅgalyāśugā
piṅgalā nāma | yakṛdvarṇṇā śīghrapāyinī dīrghamukhī śaṅkumukhī nāma |
mūṣikākṛtivarṇṇāniṣṭagandhā mūṣikā nāma | mudgavarṇṇā
puṇḍarīkatulyavaktrā puṇḍarīkā nāma |
padmapatravarṇṇāṣṭādaśāṅgulapramāṇā sāvarikā nāma | sā paśvarthe tv
aviṣā vyākhyātāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.13.12]
tāsāṃ yavanapāṇḍyasahya potanādīni kṣetrāṇi bhavanti | tāsāṃ
mahāśarīrā balavatyaḥ śīghrapāyinyo mahāśanā nirviṣāś ca viśeṣeṇa
bhavanti |
[cf. 1938 ed. 1.13.13]
tatra saviṣakīṭadardduramūtrapurīṣakothajātāḥ kaluṣeṣv ambhaḥsu ca
saviṣāḥ | padmotpala kumuda saugandhika śaivāla kotha jātā vimaleṣv ambhaḥsu ca
nirvviṣāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.13.14]
bhavati cātra ||
kṣetreṣu vicaranty etāḥ salilāḍhyasugandhiṣu |
na ca saṅkīrṇṇacāriṇyo na ca paṅkeśayāḥ smṛtāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.13.15]
tāsāṃ grahaṇam ārdracarmaṇānyair vā prayogair gṛhṇīyāt |
[cf. 1938 ed. 1.13.16]
athaitā nave mahati ghaṭe sarastaḍākodakapaṅkān āvāpya nidadhyāt |
bhaktārthañ cāsām upaharet | śevālaṃ vallūram odakāṃś ca kandāṃś
cūrṇīkṛtya śayyārthe tṛṇam odakāni patrāṇi tryahāt tryahāc cāsāṃ
jalabhaktan dadyāt | saptarātrāt saptarātrād ghaṭam anyaṃ saṅkrāmayet ||
[cf. 1938 ed. 1.13.17]
bhavati cātra |
sthūlamadhyāḥ parikliṣṭās tanvyaś cākṣetrajāś ca yāḥ |
agrāhiṇyo 'lpapāyinyaḥ saviṣāś ca na poṣayet ||
[cf. 1938 ed. 1.13.18]
atha jalaukāvasekasādhyavyādhiṃ vyādhitam upaveśya saṃveśya vā virūkṣya
tam avakāśaṃ mṛdgomayacūrṇṇair yad yat sarujaṃ syād | atha jalaukasaḥ
sarṣaparajanī pradigdha gātryaḥ
salilasarakamadhyasañcāriṇī vigatamalāḥ kṛtvā rogaṅ grāhayet | atha na gṛhṇatyāḥ kṣīrabinduṃ śoṇitabinduṃ
vā nidadhyāt | śastrapadāni vā kurvīta | athaivam api na gṛhṇīyāt anyāṅ
grāhayet |
[cf. 1938 ed. 1.13.19]
yadā niviśate 'śvakhuravad ānanaṅ kṛtvonnāmya ca skandham evañ jānīyād
gṛhṇātīti | athainām ārdraplotāvacchannāṅ kṛtvā dhārayet ||
[cf. 1938 ed. 1.13.20]
atha daṃśe toda kaṇḍū prādur bhāvāj jānīyāc
chuddham ādadātīti | tām apanayet | atha śoṇitagandhena na muñcet |
mukham asyāḥ saindhavacūrṇenāvakiret |
[cf. 1938 ed. 1.13.21]
athaināṃ śāli taṇḍula kāṇḍana praliptān
taila lavaṇābhyaktamukhīṃ vāmahastagṛhītapucchān
dakṣiṇahastāṅguṣṭhāṅgulībhyāṃ śanaiḥ śanair anulomamārjjayann ā mukhād
vāmayed yāvat samyagvānteti | samyagvāntā salilasarake nyastā bhoktukāmā
satī cared | yā sīdati na ceṣṭate sā durvāntā punaḥ samyag vāmayet |
durvāntāyās tu indramado nāma vyādhir asādhyo bhavati |
[cf. 1938 ed. 1.13.22]
aprahṛṣṭaśiraḥ pāti kāyenodveṣṭate sakṛt |
yā coṣṇaṃ kurute toyaṃ tasyām indramadaḥ smṛtaḥ ||
[23]
athaināṃ pūrvavat sannidadhyāt |
[cf. 1938 ed. 1.13.22b]
śoṇitasya ca yogāyogam avekṣya jalaukāmukhaṃ madhunāvaghaṭṭayet |
badhnīta vā kaṣāyamadhurasnigdhaśītaiś ca pradehaiḥ pradihyād iti ||
[24 (cf. 1938 ed. 1.13.23)]
bhavataś cātra ||
pītamātre jalaukābhir ghṛtena pariṣecayet |
śoṇitasthāpanīyaiś ca śoṇitaṃ pariṣecayet
[25]
kṣetrāṇi grahaṇañ cāpi poṣaṇaṃ sāvacāraṇam |
jānīyād yo jalaukānāṃ sa rājñaḥ karttum arhati ||
[26 (cf. 1938 ed. 1.13.24)]
13
[Adhyāya 14]
athātaḥ śoṇitavarṇṇanīyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.14.1]
pāñcabhautikasya caturvidhasyāhārasya ṣaḍrasopetasya
dvividhavīryasyāṣṭavidhavīryasya vā anekaguṇopayuktasyāhārasya
samyakpariṇatasya yas tejoguṇabhūtaḥ sāraḥ paramasūkṣmaḥ sa rasa ity
ucyate | tasya hṛdayaṃ sthānaṃ | sa hṛdayāc caturviṃśatir dhamanīr
anupraviśyordhvagā daśa daśa cādhogāminyaś catasras tiryaggāḥ kṛtsnaṃ
śarīram aharahas tarpayati jīvayati yāpayati vardhayati cādṛṣṭahaitukena
karmaṇā | tasya śarīram anusarato 'numānād gatir upalakṣayitavyā
kṣayavṛddhihetukī || tasmiṃ sarvaśarīrāvayavadoṣadhātumalāśayānusāriṇi
rase jijñāsā kim ayaṃ saumyas taijasa iti | sa khalu dravatvād anusaraṇe
snehanajīvanatarpaṇadhāraṇādibhir viśeṣaiḥ saumya ity avagamyate |
[cf. 1938 ed. 1.14.3]
sa khalv āpyo raso yakṛtplīhānau prāpya rāgam upaiti ||
[cf. 1938 ed. 1.14.4]
bhavanti cātra ||
rañjitās tejasā tv āpaḥ śarīrasthena dehināṃ |
avyāpannāḥ prasannena raktam ity eva tad viduḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.14.5]
rasād eva striyāṃ raktam ṛtusaṃjñaṃ pravartate
dvādaśād vardhate varṣād yāti pañcāśataḥ kṣayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.14.6]
ārttavaṃ śoṇitaṃ tv āgneyam āhuḥ || agnīṣomīyatvād garbhasya |
[cf. 1938 ed. 1.14.7]
pāñcabhautikatvam apare jīvaṃ raktam āhur ācāryāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.14.8]
bhavanti cātra ||
visratā dravatā rāgaḥ spandanan tanutā tathā |
pṛthivyādiguṇās tv ete dṛśyante śoṇite yataḥ |
[cf. 1938 ed. 1.14.9]
rasād raktaṃ tato māṃsaṃ māṃsān medaḥ pravarttate
medaso 'sthi tato majjā majjā śukraṃ tataḥ prajāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.14.10]
tatraiṣān dhātūnām annapānarasaḥ prīṇayitā bhavati ||
[cf. 1938 ed. 1.14.11]
bhavati cātra ||
rasajaṃ puruṣaṃ vidyād rasaṃ rakṣeta yatnataḥ | annapānaprayogeṇa
āhāreṇa suyantritaḥ
[cf. 1938 ed. 1.14.12]
tatra rasa gatau dhātur aharahar gacchatīti rasaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.14.13]
pañcaviṃśati kalāśatāni | caturaśītiś ca
nava ca kāṣṭhā ekaikasmin dhātāv avatiṣṭhante | evam māsena rasaḥ
śukrībhavati strīṇāñ cārttavam iti ||
[cf. 1938 ed. 1.14.14]
bhavataś cātra || aṣṭādaśasahasrāṇi saṃkhyā hy asmin samuccaye | kalānān
navatiś cāpi svatantraparatantrataḥ || rase gativiśeṣo 'yaṃ mandāgner
avasānikaḥ | anayaivoditāgneś ca vijñeyaḥ kālasaṃkhyayā ||
[cf. 1938 ed. 1.14.15]
sa śabdārci jāla santānavad aṇunā viśeṣeṇānusaraty
evaṃ śarīraṃ kevalaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.14.16]
vyājīkaraṇyas tv auṣadhyaḥ svaguṇabalotkarṣād virecanavad upayuktāḥ
śukraṃ virecayanti ||
[cf. 1938 ed. 1.14.17]
yathā hi puṣpamukulastho gandho na śakyam ihāstīti vaktuṃ | naiva
nāstīti | atha cāsti satām bhāvānām utpattir iti kṛtvā kevalaṃ tu
saukṣmyān nābhivyajyate | sa eva vivṛtakesare puṣpe kālāntareṇābhivyakto
bhavati | evam bālānām api vayaḥpariṇāmāc chukraprādurbhāvo bhavati |
romarājyārttavādiś ca viśeṣo nārīṇām |
[cf. 1938 ed. 1.14.18]
sa evānnaraso 'bhivṛddhānāṃ paripakvaśarīratvād aprīṇano bhavati |
[cf. 1938 ed. 1.14.19]
ta ete śarīradhāraṇād dhātava ity ucyante |
[cf. 1938 ed. 1.14.20]
teṣāṃ kṣayavṛddhī śoṇitanimitte | tasmāt tad adhikṛtya vakṣyāmaḥ ||
tatra saphenilam aruṇaṃ kṛṣṇam paruṣan tanu śīghragamaskandi ca
vātaduṣṭaṃ | nīlam pītaṃ haritaṃ śyāvaṃ visramaniṣṭam pipīlikāmakṣikāṇāñ
ca pittena | gairikodakaprakāśaṃ snigdhaṃ śītaṃ bahalaṃ picchilaṃ
visrāvi māṃsapeśīsamaprabhañ ca śleṣmaṇā | sarvalakṣaṇayuktaṃ
sannipātena | pittavad raktenātikṛṣṇañ ca | dvidoṣaliṅgasaṃsṛṣṭaṃ
dvidoṣaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.14.21]
indragopakaprakāśam asaṃhatam avivarṇṇañ ca prakṛtistham iti jānīyāt
||
[cf. 1938 ed. 1.14.22]
visrāvyān anyatra vakṣyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.14.23]
athāvisrāvyāḥ | sarvāṅgaśophaḥ kṣīṇasya cāmlabhojananimittaḥ |
pāṇḍurogyarśasyudariśoṣigarbhiṇīnāñ ca śvayathavaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.14.24]
tatra ṛjv asaṃkīrṇṇaṃ sūkṣmaṃ samam anavagāḍham anuttānam āśu śastrañ ca
pātayet |
[cf. 1938 ed. 1.14.26]
hṛdaya basti guda nābhi kakṣyavaṅkṣaṇākṣi kūṭa pāṇi pādatalāṃś ca varjayet |
[cf. 1938 ed. 1.14.26a]
pūyagarbhāṃ punar yathoktair evopacaret |
[cf. 1938 ed. 1.14.26b]
tatra durviddhe śītavātayor asvinne bhukte ca skannatvāc choṇitan na
sravati | alpaṃ vā sravati ||
[cf. 1938 ed. 1.14.27]
bhavati cātra |
vāta viṇ mūtrasaṃgeṣu madamūrcchāśrameṣu ca |
nidrābhibhūte śīte vā nṛṇān nāsṛk sraved iti ||
[cf. 1938 ed. 1.14.28]
tad duṣṭaśoṇitam anirhriyamāṇaṃ vyādhivṛddhiṃ karoti |
[cf. 1938 ed. 1.14.29]
atyuṣṇātisvinnātividdheṣv ajñasrāvitam atipravarttate | tad atipravṛttaṃ
śirobhitāpam āndhyatimiraprādurbhāvan cānukṣayākṣepakampapakṣāghātam
ekāṅgavikāraṃ hikkākāsaṃ śvāsaṃ pāṇḍurogaṃ maraṇaṃ vāśu karoti |
[cf. 1938 ed. 1.14.30]
tan nātiśīte nātyuṣṇe nāsvinne nātitāpite yavāgūṃ pratipītasya śoṇitaṃ
mokṣayed bhiṣak ||
[cf. 1938 ed. 1.14.31]
samyag gatvā yadā raktaṃ svayam evāvatiṣṭhate
śuddham evam vijānīyāt samyag visrāvitañ ca tat |
[cf. 1938 ed. 1.14.32]
lāghavaṃ vedanāśāntir vyādhivegaparikṣayaḥ |
samyagvisrāvite liṅgaṃ prasādo manasas tathā ||
[cf. 1938 ed. 1.14.33]
tvagdoṣā granthayaḥ śophā rogāḥ śoṇitajāś ca ye |
raktamokṣaṇaśīlānāṃ na bhavanti kadācana ||
[cf. 1938 ed. 1.14.34]
atha khalv apravarttamāne | elāśītaśivaḥ
kuṣṭhatagarapāṭhābhadradāruviḍaṃgacitrakatrikaṭukāgāradhūmaharidrārkkāṃkuranaktamālaphalair
yathālābhaṃ tribhiś caturbhiḥ | samastair vā lavaṇapragāḍhair
vraṇamukham avagharṣayed evaṃ sādhu vahati ||
[cf. 1938 ed. 1.14.35]
athātipravṛtte
lodhramadhukapriyaṅgupattāṅgagairikarasāñjanaśaṅkhaśuktiyavamāṣagodhūmasarjarasacūrṇṇair
anārdrair vraṇamukham avacūrṇṇyāṅgulyagreṇāvapīḍayet |
sālasarjarjunārimedagranthidhavadhanvanatvagbhir vā cūrṇṇīkṛtābhiḥ
kṣaumeṇa vadhyāsitena samudraphenena lākṣācūrṇṇair vā yathoktair
bandhanadravyair gāḍhaṃ badhnīyāt | vyadhānantaraṃ punar vyadhayet |
śītācchādanabhojanāgārapariṣekaiḥ | śītair ālepaiḥ pradehair
vopacaredagninā vā dahed yathoktaṃ kākolyādikvāthaṃ vā
śarkarāmadhumadhuraṃ pāyayet | eṇahariṇorabhraṃmahiṣaśaśavarāhāṇāṃ vā
rudhiraṃ kṣīrayūṣaṃ rasaiś cāśnīyāt | upadravāṃś ca yathoktān upacaret
||
[cf. 1938 ed. 1.14.36]
bhavati cātra ||
dhātukṣayāt srute rakte mandaḥ sañjāyate nalaḥ |
pavanaś ca paraṃ kopaṃ yāti tasmāt prayatnataḥ |
[cf. 1938 ed. 1.14.37]
tan nātiśītair laghubhiḥ snigdhaiḥ śoṇitavardhanaiḥ |
īṣadamblair anamblair vā bhojanaiḥ samupācaret ||
[cf. 1938 ed. 1.14.38]
caturvidhaṃ yad etad dhi rudhirasya nivāraṇaṃ |
sandhānaṃ skandanaṃ caiva pācanaṃ dahanaṃ tathā ||
[cf. 1938 ed. 1.14.39]
vraṇaṃ kaṣāyaḥ sandhatte raktaṃ skandayate himaṃ |
tathā sampācayed bhasma dāhaḥ saṅkocayet sirāṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.14.40]
askandamāne rudhire sandhānāni prayojayet |
sandhānair bhrāśyamāne tu pācanaiḥ samupācaret ||
[cf. 1938 ed. 1.14.41]
kalpair ebhis tribhir vaidyaḥ prayateta yathāvidhiḥ |
asiddhimatsu caiteṣu dāhaparama iṣyate |
[cf. 1938 ed. 1.14.42]
saśeṣadoṣe rudhire na vyādhir ativarttate |
na śeṣaṃ sthāpayet tasmān na ca kuryād atikriyāṃ |
[cf. 1938 ed. 1.14.43]
dehasya rudhiraṃ mūlaṃ rudhireṇaiva dhāryate |
tasmād rakṣed dhi rudhiraṃ rudhiraṃ jīva ucyate ||
[cf. 1938 ed. 1.14.44]
srutaraktasya sekādyaiḥ śītaiḥ prakupite 'nile
śophaṃ satodaṃ koṣṇena sarpiṣā pariṣecayed iti || 14 ||
[cf. 1938 ed. 1.14.45]
[Adhyāya 15, collation]
athāto doṣadhātumalakṣayavṛddhiṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.15.1]
doṣadhātumalamūlaṃ hi śarīraṃ | tasmātphalalakṣaṇameteṣām upadhārayaś ca
|
[cf. 1938 ed. 1.15.3]
tatra spandanodvahanapūraṇavivekadhāraṇalakṣaṇo vāyuḥ pañcadhā
pravibhaktaḥ śarīrantantrayati |
[cf. 1938 ed. 1.15.4.1]
rāgaḥ paktistejaūṣmakṛtpittaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.15.4.2]
sandhisaṃśleṣaṇasnehanaropaṇabṛṃhaṇaḥ śleṣmā |
[cf. 1938 ed. 1.15.4.3]
rasaḥ prīṇayati | raktañjīvayati | māṃsaṃ lepayati medaḥ snehayati |
asthi dhārayati | majjā pūrayati | bījārthaharṣakṛc chukraṃ kledayati
|
[cf. 1938 ed. 1.15.5.1]
bastikledakṛn mūtraṃ | prāṇavāyvagnidhāraṇāvaṣṭambhakṛt purīśaṃ | svedaḥ
kledayati |
[cf. 1938 ed. 1.15.6]
garbhalakṣaṇamārttavaṃ | stanyaṃ stanāpīnajananajīvanam iti |
[cf. 1938 ed. 1.15.7]
tatra vidhivat parirakṣaṇaṃ kurvīta ||
[cf. 1938 ed. 1.15.6]
ataḥ sarveṣāṃ kṣayalakṣaṇaṃ vyākhyāsyāmaḥ | tatra vātakṣaye mandaceṣṭatā
alpavāktvamalpapraharṣo mūḍhasañjñatā ca | pittakṣaye
mandoṣmāgnitāniṣprabhatā ca | śleṣmakṣaye
rūkṣatāntardāhaāmāśayetarāśayaśūnyatāśirasaś ca |
[cf. 1938 ed. 1.15.7]
tatra svayonivardhanāny eva pratīkāraḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.15.8]
rasakṣaye hṛdayapīḍā kampaḥ śoṣaḥ śūnyatā tṛṣṇā ca |
śoṇitakṣaye tvakpāruṣyam amlaśītaprārthanā sirāśaithilyañ ca ||
māṃsakṣaye sphiggaṇṇḍauṣṭhopasthoruvakṣaḥ kakṣaśuṣkatā
dhamanīnāñ ca śaithilyaṃ | medakṣaye plīhābhivṛddhiḥ sandhiśūnyatā
raukṣyaṃ meduramāṃsaprārthanā ca | asthikṣaye asthiśūlo
dantanakhabhaṃgāraukṣyañ ca | majjākṣaye lpaśukratā parvabhedo sthitodaḥ
śūnyatā | śukrakṣaye meḍhravṛṣaṇavedanāśaktir maithune cirād vā prasekaḥ
praseke cālpaśukraraktadarśanaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.15.9]
purīṣakṣaye hṛdayapārśvapīḍā saśabdasya ca vāyor ūdhvagamanaṃ kukṣau
sañcaraṇaṃ ca mūtrakṣaye bastitodo lpamūtratā ca || atrāpi
svayonivardhanadravyopayogaḥ || svedakṣaye stabdharomakūpatā
sparśavaiguṇyaś ca tatrābhyaṅga svedopayogaś ca ||
[cf. 1938 ed. 1.15.11]
ārttavakṣaye yathocitakālādarśanamalpatā vā yonivedanā ca | tatra
saṃśodhanamāgneyānāñ ca dravyānām upayogaḥ || stanyakṣaye stanayo
mlānatā stanyāsambhavaś ca | tatra śleṣmavardhanadravyopayogaḥ ||
garbhakṣaye garbhāspandanamanunnatakukṣitā ca | tatra prāptabastikālāyāḥ
kṣīrabastiprayogo medhyān na prayogaś ca ||
[cf. 1938 ed. 1.15.12]
ata ūrdhvam atipravṛddhānāṃ doṣadhātūnāṃ lakṣaṇam upadekṣyāmaḥ tatra
vātavṛddhau kārśyaṃ kārṣṇyaṃ gātrasphuraṇatā uṣṇakāmatā
nidrānāśolpabalatvaṃ gāḍhavarcasvatā ca || pittavṛddhau pītāvabhāsatā
santāpaḥśītakāmitvamalpanidratā mūrcchā balahāniḥ pītaviṇmūtratvañ ca ||
śleṣmavṛddhau śauklyaṃ śaithyaṃ sthairyaṃ gauravam agnisādas tandrā
nidrā sandhyati śliṣṭatā ca ||
[cf. 1938 ed. 1.15.13]
raso 'tipravṛddho hṛdaye kledaṃ prasekañ cāpādayati | raktaṃ
raktāṅgākṣitāṃ || māṃsaṃ sphiggaṇḍauṣṭhopasthorubāhujaṅghāsu vṛddhiṃ
gurugātratāñ ca | medaḥ snigdhāṅgatāmudarapārśvavṛddhiṃ kāsaśvāso
daurgandhyañ ca || asthyadhyasthīny adhidantāṃś ca || majjā
sarvāṅganetragauravaṃ || śukraṃ śukrāśmariti prādurbhāvaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.15.14]
purīśam āṭopaḥ kukṣau śūlañ ca || mūtraṃ muhurmuhuḥ pravṛttiṃ todañ ca
|| svedaḥ kaṇḍū daurgandhyañ ca ||
[cf. 1938 ed. 1.15.15]
stanyaṃ stanayor atipīnatvaṃ muhurmuhuḥ pravṛttim atitodañ ca ||
ārttavamaṅgamardo daurbalyañ ca
[cf. 1938 ed. 1.15.16]
teṣāṃ kṣapaṇam aviruddhaiḥ kriyāviśeṣaiḥ kurvīta |
[cf. 1938 ed. 1.15.17]
ata ūrdhvam anuvyākhyāsyāmaḥ || rasādīnāṃ śukrāntānāṃ dhātūnāṃ yat paran
tejas tat khalv ojas tad eva balam ity ucyate | śāstrasiddhāntāt
[cf. 1938 ed. 1.15.19]
tatra balena sthiropacitamāṃsatā sarvaceṣṭāsvapratighātaḥ
svaravarṇṇaprasādo bāhyābhyantarāṇāṃ ca karaṇānām ātmakāryapratipattir
bhavati ||
[cf. 1938 ed. 1.15.20]
bhavati cātra ||
ojaḥ somātmakaṃ snigdhaṃ śītaṃ ślakṣṇaṃ sthiraṃ saraṃ |
viviktaṃ mṛdu mṛtsnañ ca prāṇāyatanam uttamaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.15.21]
dehaḥ sāvayavas tena vyāpto bhavati dehinām |
[cf. 1938 ed. 1.15.22ab]
abhighātāt kṣayāt kopāddhyānācchokācchramāt kṣudhaḥ |
ojaḥ saṃkṣīyate dehe dhātugrahaṇaniḥsṛtaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.15.25.abcd]
tatra visraṃso vyāpatkṣaya iti liṅgāni bhavanti | sandhiviśleṣo gātrāṇāṃ
sadanaṃ doṣacyavanakriyāsannirodhaś ca visraṃse | stabdhatā gurugātra tā
śopho varṇṇabhedo glānis tandrā nidrā vyāpanne | māṃsakṣayo mohaḥ
pralāpo maraṇam iti ca kṣīṇo |
[cf. 1938 ed. 1.15.24]
tatra visraṃse vyāpanne ca kriyāviśeṣair aviruddhair balam adhyāyayet
mūḍhasaṃjñam itarañ ca varjjayet |
[cf. 1938 ed. 1.15.28]
yasya dhātukṣayād vāyuḥ sañjñākarmma vināśayet
prakṣīṇañ ca balaṃ yasya tau na śaktau cikitsituṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.15.31]
rasanimittam eva sthaulyaṅ kārśyañ ca | tatra
śleṣmalāhārasevitodhyaśanaśīlasyāvyāyāmino divāsvapnaratasya āma
evānnaraso madhurataraś ca śarīram anukramamāṇotisnehān medo janayati |
medaso tipravṛddhatvād vāṭharyam āpādayati | tam ativaṭharaṃ
kṣudrasvāsapipāsākṣutsvapnasvedadaurgandhyakrathanagātrasādagagadatvāni
kṣipram evāviśanti | saukumāryātmedasaḥ sarvakriyāsvasamarthatvaṃ
bhavati | kaphaphamedo niruddhamārgatvāc cālpavyavāyo bhavati |
āvṛtamārgatvād eva ca śeṣā dhātavo nāpyāyante 'tyartham ato lpaprāṇo
bhavati | pramehapiḍakājvarabhagandaravidradhivātavikāṇārām anyatamaṃ
prāpya maraṇam upayāti | sarva eva cāsya rogā balavanto bhavanti |
kasmād āvṛtamārgatvāt srotasāmatas tasyotpattihetuṃ parihared utpanne tu
śilājatuguggulamūtratriphalāloharajorasāñjanamadhuyavamudgakoradūṣoddālakādīnāṃ
virūkṣaṇacchedanīyānāṃ dravyāṇāṃ vidhivad upayogo
vyāyāmalekhanabastyupayogaś ceti ||
[cf. 1938 ed. 1.15.32]
tatra punar
vātalāhārasevinotivyavāyavyāyāmādhyayanacintābhayaśokarātrijāgaraṇapipāsākṣutkṣayālpāsanaprabhṛtibhir
upaśoṣito rasadhātuḥ śarīram anukramamāṇaulpatvān na prīṇāyati tasmād
atikārśyaṃ bhavati | sotikṛśaḥ kṣutpipāsāśītoṣṇavātavarṣābhārādāneṣv
asahiṣṇurvātarogaprāyolpaprāṇaḥ kriyāsu ca bhavati | kā
plīhodarāgnisādagulmaraktapittānām anyatamaṃ prāpya maraṇam upayāti
sarva eva cāsya rogā balavanto bhavanti | kasmād alpaprāṇatvād atas
tasyotpattihetum pariharet | utpanne tu
payasyāśvagandhāvidārīvidārigandhāśatāvarīnāgabalānāṃ madhurāṇāṃ
manyāsāṃ cauṣadhīnāṃ vidhivadupayogaḥ |
kṣīradadhighṛtamāṃsaśāliṣaṣṭikayavagodhūmānāṃ ca
divāsvapnabrahmacaryāvyāyāmabṛṃhaṇabastyupayogaś ceti |
[cf. 1938 ed. 1.15.33]
yaḥ punar ubhayasādhāraṇāny upasevate tasyānnarasaḥ śarīram
anukramamāṇaḥ samāndhātūn upacinoti samadhātutvān madhyaśarīro bhavati |
sarvakriyāsu ca samarthaḥ kṣutpipāsāśītoṣṇavātavarṣātapasaho balavāṃś ca
bhavati saḥ | satatam anupālayitavya iti ||
[cf. 1938 ed. 1.15.34]
bhavati cātra ||
dvāv apy etau vigahitau sadā sthūlakṛśau narau |
śreṣṭho madhyaśarīras tu kṛśaḥ sthūlā tu pūjitaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.15.35]
doṣaḥ prakupito dhātūṃ kṣapayaty āmatejasā |
iddhaḥ svatejasā vahnir ukhāgatam ivodakaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.15.36]
vailakṣaṇyāc charīrāṇām asthāyitvāt tathaiva ca |
doṣadhātumalānāṃ tu parimāṇān na vidyate |
[cf. 1938 ed. 1.15.37]
eṣāṃ samatvaṃ yac cāpi bhiṣagbhir abhidhīyate |
na tat svāsthyād ṛte śakyaṃ vaktum anyena hetunā |
[cf. 1938 ed. 1.15.38]
doṣādīnān tu samatām anumānena lakṣayet |
prasannātmendriyaṃ jñātvā puruṣan tatra buddhimāṃ |
[cf. 1938 ed. 1.15.39]
kṣapayed bṛṃhayec cāpi doṣadhātumalāṃ bhiṣak |
tāvad yāvad arogaḥ syād etat sāmyasya lakṣaṇaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.15.43ef]
samadoṣaḥ samāgniś ca samadhātumalakriyaḥ |
prasannātmendriyamanāḥ svastha ity abhidhīyate ||
[cf. 1938 ed. 1.15.44]
15
[Adhyāya 16]
athātaḥ karṇṇavyadha vidhiṃ vyākhyāsyāmaḥ ||1||
[cf. 1938 ed. 1.16.1]
rakṣābhūṣaṇanimittam bālasya karṇṇau vyadhayet | tau ṣaṣṭhe māse saptame
vā śuklapakṣe praśasteṣu tithikaraṇamuhūrttanakṣatreṣu
kṛtamaṅgalasvastivācanaṃ dhātryaṅke
kumāram upaveśyābhisāntvayamāno bhiṣag vāmahastenākṛṣya karṇṇan
daivakṛte chidre dakṣiṇahastena ṛju vidhyet | pūrvvan dakṣiṇaṃ kumārasya
vāmaṅ kanyāyāḥ | pratanuṃ sūcyā bahalam ārayā ||2||
[cf. 1938 ed. 1.16.3]
śoṇita bahutve 'tivedanāyāṃ cānyadeśaviddham iti jānīyāt |
nirupadravatā taddeśaviddhaliṅgam ||3||
[cf. 1938 ed. 1.16.4]
tatra yadṛcchāviddhāyāṃ sirāyām ajñena jvara dāhaśvayathu vedanā granthi manyāstambhāpatānakaśirograhakarṇṇaśūlāni bhavanti ||4||
[cf. 1938 ed. 1.16.5]
doṣasamudayād apraśastavyadhād vā tatra varttim apahṛtya yava madhuka mañjiṣṭhā gandharvva hasta mūlair mmadhughṛtapragāḍhair ālepayet |
surūḍhañ cainam punar vvidhyet ||5||
[cf. 1938 ed. 1.16.6]
samyagviddham āmatailapariṣekeṇopacaret | tryahāt tryahād varttiṃ
sthūlatarīṃ kurvvīta pariṣekañ ca tam
eva ||6||
[cf. 1938 ed. 1.16.7]
atha vyapagatadoṣopadrave karṇṇe 'laṃpravarddhanārthaṃ
laghupravarddhanakam āmuñcet ||7||
[cf. 1938 ed. 1.16.8]
[cf. 1938 ed. 1.16.8]
evaṃ samvarddhitaḥ karṇṇaś chidyate tu dvidhā nṛṇām |
doṣato vābhighātād vā sandhānān tasya me śṛṇu ||8||
[cf. 1938 ed. 1.16.9]
[cf. 1938 ed. 1.16.9]
tatra samāsena pañcadaśasandhānākṛtayo bhavanti | tad yathā | nemīsandhānakaḥ |
utpalabhedyakaḥ | vallūrakaḥ | āsaṅgimaḥ | gaṇḍakarṇṇaḥ | āhāryaḥ |
nirvvedhimaḥ | vyāyojimaḥ | kapāṭasandhikaḥ | arddhakapāṭasandhikaḥ |
saṅkṣiptaḥ | hīnakarṇṇaḥ | vallīkarṇṇaḥ | yaṣṭīkarṇṇaḥ | kākauṣṭhaḥ |
iti | teṣu tatra pṛthulāyatasamobhayapālir nemīsandhānakaḥ |
vṛttāyatasamobhayapālir utpalabhedyakaḥ | hrasvavṛttasamobhayapālir
vallūrakarṇṇakaḥ | abhyantaradīrghaikapālir āsaṅgimaḥ | bāhya dīrghaikapālir ggaṇḍakarṇṇakaḥ | apālir ubhayato 'py āhāryaḥ |
pīṭhopamapālir nirvvedhimaḥ | aṇusthūlasamaviṣamapālir vyāyojimaḥ |
abhyantaradīrghaikapālir itarālpapāliḥ kapāṭasandhikaḥ |
bāhyadīrghaikapālir itarālpapāliś cārddhakapāṭasandhikaḥ | tatraite
daśakarṇṇasandhivikalpā bandhyā bhavanti | teṣān nāmabhir evākṛtayaḥ
prāyeṇa vyākhyātāḥ | saṃkṣiptādayaḥ pañcāsādhyāḥ | tatra śuṣkaśaṣkulir
itarālpapāliḥ saṃkṣiptaḥ | anadhiṣṭhānapāliḥ paryantayoś ca kṣīṇamāṃso
hīnakarṇṇaḥ | tanuviṣamapālir vallīkarṇṇaḥ | granthitamāṃsaḥ
stabdhasirātatasūkṣmapālir yaṣṭīkarṇṇaḥ |
nirmmāṃsasaṃkṣiptāgrālpaśoṇitapāliḥ kākauṣṭha iti | baddheṣv api
dāha pāka srāva śopha yuktā na
siddhim upayānti ||9||
[cf. 1938 ed. 1.16.10]
ato 'nyatamasya bandhañ cikīrṣuḥ agropaharaṇīyoktopasambhṛtasambhāraḥ
viśeṣataś cātropaharet surāmaṇḍakṣīram
udakaṃ dhānyāmlakapālacūrṇṇañ ceti | tato 'ṅganāṃ puruṣam vā
grathitakeśāntaṃ laghubhuktavantam āptaiḥ suparigṛhītaṃ kṛtvā ca bandhān
upadhārya chedyabhedyalekhyavyadhanair upapādya karṇṇaśoṇitam
avekṣyaitad duṣṭam aduṣṭam veti tato vātaduṣṭe dhānyāmlodakābhyāṃ
pittaduṣṭe śītodakapayobhyāṃ śleṣmaduṣṭe surāmaṇḍodakābhyāṃ prakṣālya
karṇṇam punar avalikhet | anunnatam ahīnam aviṣamañ ca karṇṇasandhin
niveśya sthitaraktaṃ sandarśya madhughṛtenābhyajya picuplotayor
anyatareṇāvaguṇṭhya nātigāḍhan nātiśithilaṃ sūtreṇāvabadhya
kapālacūrṇṇenāvakīryācārikam upadiśet |
dvivraṇīyoktena cānnenopacaret ||10||
[cf. 1938 ed. 1.16.15]
vighaṭṭanan divāsvapnaṃ vyāyāmam atibhojanam |
vyavāyam agnisantāpam vākśramañ ca vivarjjayet ||11||
[cf. 1938 ed. 1.16.16]
nātiśuddharaktam atipravṛttaraktaṃ kṣīṇaraktaṃ vā sandadhyāt | sa hi
vātaduṣṭe raktabaddho 'rūḍho paripuṭanavān bhavati | pittaduṣṭe
gāḍhapākarāgavān | śleṣmaduṣṭe stabdhakarṇṇaḥ kaṇḍūmān atipravṛttasrāvaḥ
śophavān kṣīṇālpamāṃso na vṛddhim upaiti ||12||
[cf. 1938 ed. 1.16.17]
sa yadā rūḍho nirupadravaḥ karṇṇo bhavati tadainaṃ śanaiḥ śanair
abhivarddhayet | anyathā saṃrambhadāhapākavedanāvān bhavati | punar api
chidyeta ||13||
[cf. 1938 ed. 1.16.18]
athāpraduṣṭasyābhivarddhanārtham abhyaṅgaḥ |
godhāpratudaviṣkirānūpaudakavasāmajjāpayastailaṃ gaurasarṣapajañ ca
yathālābhaṃ
saṃbhṛtyārkālarkabalātibalānantāvidārīmadhukajalaśūkaprativāpan tailam
pācayitvā svanuguptan nidadhyāt ||14||
[cf. 1938 ed. 1.16.19]
svedito marditaṅ karṇṇam anena mrakṣayed budhaḥ |
tato 'nupadravaḥ samyag balavāṃś ca vivarddhate ||15||
[cf. 1938 ed. 1.16.20]
ye tu karṇṇā na varddhante snehasvedopapāditāḥ |
[cf. 1938 ed. 1.16.22]
teṣām apāṅge tv abahiḥ kuryāt prachānam eva ca ||16||
[cf. 1938 ed. 1.16.23]
amitāḥ karṇṇabandhās tu vijñeyāḥ kuśalair iha |
yo yathā suniviṣṭaḥ syāt tat tathā yojayed bhiṣak ||17||
[cf. 1938 ed. 1.16.26.0]
jātaromā suvartmā ca śliṣṭasandhiḥ samaḥ sthiraḥ |
surūḍho 'vedano yas tu taṃ karṇṇaṃ varddhayec chanaiḥ ||18||
[cf. 1938 ed. 1.16.25]
viśleṣitāyām atha nāsikāyāṃ
vakṣyāmi sandhānavidhiṃ yathāvat |
nāsāpramāṇaṃ pṛthivīruhāṇāṃ
patraṃ gṛhītvā tv avalambi tasya ||19||
[cf. 1938 ed. 1.16.27]
tena pramāṇena hi gaṇḍapārśvād
utkṛtya vadhraṃ tv atha nāsikāgram |
vilikhya cāśu pratisandadhīta
taṃ sādhubaddham bhiṣag apramattaḥ ||20||
[cf. 1938 ed. 1.16.28]
susīvitaṃ samyag ato yathāvan
nāḍīdvayenābhisamīkṣya nahyet |
unnāmayitvā tv avacūrṇṇayīta
pattāṅgayaṣṭīmadhukāñjanaiś ca ||21||
[cf. 1938 ed. 1.16.29]
saṃchādya samyak picunā vraṇan tu
tailena siñced asakṛt tilānām |
ghṛtañ ca pāyyaḥ sa naraḥ sujīrṇṇe
snigdho virecyaḥ sva yathopadeśam ||22||
[cf. 1938 ed. 1.16.30]
rūḍhañ ca sandhānam upāgataṃ vai
tad vadhraśeṣaṃ tu punar nikṛntet |
hīnam punar varddhayituṃ yateta
samañ ca kuryād ativṛddhamāṃsam ||23||
iti || om ||
[cf. 1938 ed. 1.16.31]
[Adhyāya 17, collation]
athāta āmapakvaiṣaṇīyam vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.17.1]
atha śophasamutthānā granthividradhyalajīprabhṛtayaḥ | prāyeṇa vyādhayo
'bhihitā anekākṛtayaḥ | tair vvilakṣaṇaḥ pṛthur grathitaḥ samo viṣamo vā
tvagmāṃsasthāyī saṃghātaḥ śarīraikadeśotthitaḥ śopha ity ucyate |
[cf. 1938 ed. 1.17.3]
vātapittakaphaśoṇitasannipātāgantukani raruṇaḥ kṛṣṇo vā paruṣo mṛdur
anavasthitastodādayaś cātra vedanāviśeṣo bhavanti | pittaśvayathuḥ pītaḥ
sarakto vā śīghrānusārīmṛdur dāhādayaś cātra vedanāviśeṣo bhavanti |
śleṣmaśvayathuḥ pāṇḍuḥ śuklo vā kaṭhinaḥ snigdho mandānusārī kaṇḍvādayaś
cātra vedanāviśeṣo bhavanti | sannipātaśvayathuḥ
sarvadoṣaliṅgaviśeṣopetaḥ | pittavac choṇitajotikṛṣṇaś ca |
pittaraktalakṣaṇaś cāgantur lohitāvabhāsaś ca |
[cf. 1938 ed. 1.17.4]
sa yadā bāhyābhyantaraiḥ kriyāviśeṣairna śakyate praśamayituṃ
kriyāviparyayād bahutvād vā doṣāṇāṃ pākayābhimukho bhavati tasyāmasya
pacyamānasya pakvasya ca lakṣaṇam ucyamānam upadhārayaś ca | tatra
mandoṣmatā tvaksāvarṇyan sthairyaṃm alparujatālpaśophatā cāmalakṣaṇam
uddiṣṭaṃ || sūcībhir iva nistudyate daśyata iva ca pipīlikābhiś chidyate
bhidyata iva ca śastreṇa tāḍyata iva ca daṇḍenabhiḥ pīḍyata iva ca
pāṇinā ghaṭyata iva cāṃgulyā dahyate pacyata iva cāgnikṣārābhyāṃ mūṣā
coṣaparidāhāś ca bhavanti | vṛścikaviddha iva ca sthānāsanaśayaneṣu na
śāntim upaiti | ādhmātabastir ivātataś ca śopho bhavati tvagvaivarṇyaṃ
śophābhivṛddhirjvaro dāhaḥ pipāsā bhaktā ruciś ca pacyamānaliṅgaṃ ||
vedanopaśāntirnirlohitālpaśophatā ca balīprādurbhāvaḥ tvakparipoṭanaṃ
nimnadarśanam aṅgulyāvapīḍite bastāvivacodakasañcaraṇaṃ pūyasya
prapīḍayaty ekam antam ante cāvapīḍite muhur muhus todaḥ
kaṇḍūranunnatatā vyādher upadravaśāntir bhaktābhikāṅkṣā ca
paripakvaliṅgaṃ || kaphajeṣu khalu rogeṣu gambhīrānugatatvād
abhighātajeṣu ca keṣucid asamastam pakvalakṣaṇaṃ dṛṣṭvā pakvam apakvam
iti manyamāno bhiṣaṅ moham upaiti | tatra hi tvaksavarṇṇatā
śītaśophatālparujatāśmavac ca ghanatā na tatra moham upeyāt |
[cf. 1938 ed. 1.17.5]
bhavati cātra ||
āmam vidahyamānañ ca samyak pakvañ ca yo bhiṣak |
jānīyāt sa bhaved vaidyaḥ śeṣās taskaravṛttayaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.17.6]
vātād ṛte nāsti rujā na pākaḥ pittād ṛte nāsti kaphāc ca pūyaḥ |
tasmāt samastāḥ paripākakāle pacanti śophaṃ traya eva doṣāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.17.7]
narte rujā vātam ṛte ca pittaṃ
pākaḥ kaphaś cāpivinā na pūyaḥ |
tasmād vipākaṃ paripākakāle
prayānti śophās tribhir eva doṣaiḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.17.8.add1]
kālāntareṇābhyuditan tu pittaṃ kṛtvā vaśe vātakaphau prasahya |
pacaty ataḥ śoṇitam eva pāko matopareṣāṃ viduṣāṃ dvitīyaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.17.8]
dravyāṇāñ candanādīnāṃ dagdhānāṃ śvetatā yathā |
tadvat pittoṣmaṇā dagdhaṃ rakta pūyam ihocyate ||
[cf. 1938 ed. 1.17.8.add1]
tatrāmacchede sirāsnāyuvyāpādanaṃ śoṇitātipravṛttiḥ
vedanāprādurbhāvovadaraṇam anekopadravadarśanaṃ kṣatavidradhir vā
bhavati | sa yadā tu bhayamohābhyāṃ pakvam apakvam iti manyamānaḥ ciram
upekṣate vyādhiṃ vaidyaḥ | sa gambhīrānugato dvāram alabhamānaḥ pūyaḥ
svamāśayam avadāyotsaṅgaṅ kṛtvā nāḍīñ janayitvā bhavaty asādhyaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.17.9]
bhavati cātra ||
yaś chinatyāmamajñānādyaś ca pakvam upekṣate |
śvapacāv iva sasyaś cettāvaniścitakāriṇau ||
[cf. 1938 ed. 1.17.10]
prākchastrakarmaṇaś ceṣṭaṃ bhojayed āturaṃ bhiṣak |
pāneyaṃ pāyayet madyaṃ tīkṣṇaṃ yo 'vedanāsahaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.17.11]
na mūrchaty annasaṃyogān mattaḥ śastraṃ na budhyate |
tasmād avaśyam bhoktavyaṃ rogeṣūkteṣu karmaṇi ||
[cf. 1938 ed. 1.17.12]
prāṇo hy ābhyantaro nṛṇām bāhyaprāṇaguṇānvitaḥ |
dhārayaty avirodhena ucchrayam pāñcabhautikaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.17.13]
yo hy utthito 'lpo yadi vā mahāṃbhyāt kriyāṃ vinā pākam upaiti śophaḥ |
viśālamūlo viṣamaṃ vidagdhaḥ sa kṛcchratāṃ yāty avagāḍhadoṣaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.17.14]
ālepavisrāvaṇaśodhanais tu samyakprayuktair yadi nopaśāmyet |
śīghraṃ vipacyet samam alpamūlaḥ sampiṇḍitaś coparicālpadoṣaḥ
[cf. 1938 ed. 1.17.15]
kakṣaṃ samāsādya yathā ca vahnir vāyv īritaḥ sandahati prasahya |
tathaiva pūyopyaviniḥsṛto hi mānsaṃ sirāsnāyu ca khādatīha ||
[cf. 1938 ed. 1.17.16]
ādau vimlāpanaṃ kuryāt dvitīyam avasecanaṃ |
tṛtīyam upanāhaṃ tu caturthīṃ pāṭanakriyāṃ |
[cf. 1938 ed. 1.17.17]
pañcamaṃ śodhanaṃ vidyāt ṣaṣṭhaṃ ropaṇam iṣyate |
ete kramā vraṇasyoktās saptamaṃ vaikṛtāpaham iti ||
[cf. 1938 ed. 1.17.18]
17 ||
[Adhyāya 18, collation]
athāta ālepavraṇabandhavidhi vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.18.1]
ālepana ādya upakrama eṣa sarvaśophānāṃ sāmānyataḥ pradhānatamaś ca
tamprati pratirogam vakṣyāmaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.18.3]
tatra pratilomam ālimpen nānuloma | pratilome hi samyag auṣadham
avatiṣṭhate | praviśati ca romakūpais tasya pramāṇaṃ māhiṣārdracarmāt
sedham upadiśanti |
[cf. 1938 ed. 1.18.4]
na ca śuṣkam upekṣitavyam anyatra pīḍayitavyāt | śuṣkam apārthakaṃ
rujākaraś ca bhavati |
[cf. 1938 ed. 1.18.5]
ālepapradehayor antaram ālepaḥ śītas tanur aviśoṣī viśoṣī vā | pradehas
tūṣṇaḥ śīto vā bahalobahuviśoṣī ca | tatra raktapittaprasādakṛdālepaḥ |
śodhano ropaṇaḥ śophavedanāpagamaś ca tasyopayogaḥ kṣatākṣateṣu yastu
kṣateṣūpayujyate sa bhūyaḥ kalka iti saṃjñāṃ labhate |
nirudhyālepanasaṃjñaḥ tenāsrāvam anirodho mṛdupūtimāṃsāpakarṣaṇam
antardoṣatā śurvraṇaśuddhiś ca bhavati |
[cf. 1938 ed. 1.18.6]
na cālepanaṃ rātrau prayuñjīta śaityāt tu śleṣmaṇaḥ
ūrdhvavivṛtaromakūpatvādūṣmānir eti ||
[cf. 1938 ed. 1.18.12]
avidagdheṣu śopheṣu hitam ālepamanam bhavet |
yathā svadoṣaśamanaṃ dāhakaṇḍūrujāpahaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.18.7]
marmadeśeṣu ye rogā guhyeṣv api sadā nṛṇāṃ |
saṃśodhanāya teṣān tu kuryād ālepanaṃ bhiṣak ||
[cf. 1938 ed. 1.18.9]
ata ūrdhvavraṇabandhanadravyāṇy upadekṣyāmaḥ |
kṣaumakārpāsikāvikadukūlakauśeyapatrorṇṇacīnapaṭṭacarmāntarbalkalalatāvidalarajjābālatūlasantānikālāhādīny
athāvyādhiṃ kālaś cāvekṣyopayogaḥ | pramāṇataś ceṣām ādeśaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.18.16]
kośadāma śākhāsu
grīvāmeḍhramūtolīmaṇḍalasthavikāyamalakakhaṭvācīnavivandha
vitānagophaṇāḥ pañcāṅgī ceti caturdaśabandhaviśeṣāḥ | teṣān nāmabhir
evākṛtayaḥ prāyeṇa vyākhyātāḥ |
[cf. 1938 ed. 1.18.17]
tatra kośañ jaṅghāṅguliparvvasu vidadhyāt | dāmam asaṃbādhe 'ṅge
sāndhikūrccakastanāntarakarṇṇeṣu svastikam anuvellitaṃ śākhāsu
grīvāmeḍhrayon mūtolīṃ vṛtteṅge maṇḍalam aṅguṣṭhāṅgulimeḍhrāgreṣu
sthavikā | yamalavraṇābhyāṃ yamalakaṃ | hanugaṇḍaśaṃkheṣu khaṭvām apāṅgayoś cīnaṃ | pṛṣṭhodaroraḥsu vibandhaṃ
mūrddhni vitāmaṃ | cipukanāmauṣṭhāṃsabastiṣu goṣphaṇā jatruṇipañcāṅgīm
iti | yo vā yasmin pradeśe suniviṣṭo bhavati tattasmin nidadhyāt |
[cf. 1938 ed. 1.18.18]
yantranam ūrddhamadhastiryak ca bhavati |
[cf. 1938 ed. 1.18.19]
tatra ghanāṅ kāvalikān datvā cāmaparikṣepam ṛjum anāviddham asaṅkucitaṃ
mṛdu paṭṭan niveśya badhnīyāt | na ca vraṇasyopari kuryāt | granthim
ābādhaṅ karoti |
[cf. 1938 ed. 1.18.20]
athāsya na ca vikeśikauṣadhetisnigdhetirūkṣe viṣame vā kurvvīta | kasmād
atisnehāt kledayati | raukṣyāc chinatti durnyāstavraṇacarmmāvagharṣaṇaṃ
karoti | yukta snehatyādāśu rohati |
[cf. 1938 ed. 1.18.21]
tatra vraṇāyatanaviśeṣād bandhas trividho bhavati | gāḍhas samaḥ śithila
iti |
[cf. 1938 ed. 1.18.22]
tatra sphikkukṣivaṃkṣaṇaśiraḥ sugāḍhaḥ |
śākhāvadanakarṇṇakaṇṭhameḍhramuṣkapārśvodarorasmu samaḥ | akṣṇoḥ
sandhiṣu ca śithilaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.18.24]
tatra paittikaṃ gāḍhasthāne samaṃ badhnīyāt | samasthāne śithilaṃ |
śithilasthāne naiva śoṇitaduṣṭañ ca || ślaiṣmikaṃ śithilasthāne samaṃ |
samasthāne gāḍhaṃ | gāḍhasthāne gāḍhataraṃ | vātaduṣṭañ ca ||
[cf. 1938 ed. 1.18.25]
tatra paittikaṃ grīṣme dvirahne badhnīyāt | raktopadrutam apy evaṃ |
ślaiṣmikaṃ hemante tṛtīye 'hni | vātopadrutam apy evaṃ | evaṃ mūhya
baṃdhamviparyayañ ca kurvvīta |
[cf. 1938 ed. 1.18.26]
samaśithilasthāneṣu gāḍha baṃdhe vikesikauṣadhanair arthakyaṃ
śophavedanāprādurbhbhāvaś ca | gāḍhasamasthāneṣu sithila bandhe
vikeśikauṣadhanair arthakyaṃ śophavedanāprādurbhāvaś ca
gāḍhasamasthāneṣu śithilaṃ baddhe vikeśikauṣadhapatanaṃ
paṭṭasañcārādvraṇavaktragharṣaṇañ ca |
[cf. 1938 ed. 1.18.27]
aviparītabandhe vedanāśāntir asṛkprasādo mārddavañ ca |
[cf. 1938 ed. 1.18.28]
abadhyamāne śītavātātaparajovarṣadaṃśamasakamakṣikāprabhṛtibhir
abhighātaviśeṣair hanyate vraṇaḥ | vividhavedanopadrutaś ca duṣṭatām
upaiti | ālepanādīni cāsya viśopam upayānti ||
[cf. 1938 ed. 1.18.29]
cūrṇṇitam mathitam bhagnaṃ viśliṣṭam atipāditaṃ |
asthisnāyusirācchinnam āśu bandhena rohati ||
[cf. 1938 ed. 1.18.30]
sukhañ ca vraṇitaḥ śete sukhaṅ gacchati tiṣṭhati |
sukha śayyāsanasthasya kṣipraṃ saṃrohati vraṇaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.18.31]
abandhyā pittaraktābhighātanimittā yadātodadāhavedanābhibhūtāḥ
kṣārāgnidagdhāḥ pākāt prakuthitaprasīrṇṇamāṃsāś ca bhavanti ||
[cf. 1938 ed. 1.18.32]
kuṣṭhinām agnidagdhānāṃ piṭakā madhumehināṃ |
karṇṇikāś conduruviṣe viṣajuṣṭavraṇāś ca ye ||
[cf. 1938 ed. 1.18.33]
māṃsapāke na badhyante gudapāke ca dāruṇe |
svabuddhyār vapi vibhajet kṛtyākṛtyeṣu buddhimān ||
[cf. 1938 ed. 1.18.34]
doṣan dehañ ca vijñāya vraṇan ś ca vraṇakovidaḥ |
ṛtūñ ca parisaṃkhyāya tato bandhīn niveśayed
iti ||
[cf. 1938 ed. 1.18.35]
ḍoḍa ||
[Adhyāya 19, collation]
|| athāto vraṇitopāsanīyam vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.19.1]
atha vraṇitasya prathamam evāgāram anvicchet || praśastavāstusuniviṣṭaṃ
śucyavātātapañca |
[cf. 1938 ed. 1.19.3]
apraśastavāstunigṛhe sambādhe 'śucinyātape
cātivāte ca rogāḥ syuściraṃ śārīramānasāḥ |
[cf. 1938 ed. 1.19.4]
tasmiñ chayanam asambādhaṃ svāstīrṇaaṇaṃ manojñam prākchīrṣan saśastraṅ
kurvvīta |
[cf. 1938 ed. 1.19.5]
sukhaceṣṭāpracāraḥ syāt | svāstīrṇṇe śayane vraṇī
prācyādiśi sthito devās tat pūjanārthan tataḥśiras
[cf. 1938 ed. 1.19.6]
tasmin suhṛdbhir anukūlaiḥ priyamvadair upāsyamāno yatheṣṭamāśīteti
||
[cf. 1938 ed. 1.19.7]
bhavanti cātra||
[cf. 1938 ed. 1.19.8]
suhṛdo vikṣipanty āśu kathābhir vvraṇavedanāḥ |
āśvāsayanto bahuśaḥ svanukūlāḥ priyamvadāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.19.8a]
na ca divānidrāvaśagaḥ syād
[cf. 1938 ed. 1.19.9]
utthāsamvesanaparimārjjanādiṣu cātmaceṣṭāsvapramatto vraṇaṃ rakṣet ||
bhavanti cātra||
[cf. 1938 ed. 1.19.11]
sthānāsanañcaṅkramaṇaṃ divāsvapnan tathaiva ca |
vraṇito na viniṣeveta śaktimān api mānavaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.19.12]
gamyānāñ ca strīṇāṃ sandarśanasambhāṣaṇasaṃsparśanāni dūrata eva
pariharet || bhavanti cātra||
[cf. 1938 ed. 1.19.14]
strīṇāṃ sandarśanāc chukraṅ kadācid balitaṃ sravet |
grāmyadharmmakṛtān doṣān so 'saṃsargge 'pyavāpnuyāt ||
[cf. 1938 ed. 1.19.15]
navadhānyamāṣatilakaśāyakulatthaniṣpāvakaharitaśokāmlalavaṇaguḍapiṣṭavikṛtaśuṣkaśākājāvimāṃsaśīto
dakadadhidugdhatakraprabhṛtīni pariharet || bhavanti cātra||
takrānto navadhānyādiryoyamvargga udāhṛtaḥ |
doṣasañjanano hyeṣa vijñeyaḥ pūyavarddhanaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.19.17]
madyapañyamaireyāriṣṭāsavamadhusurāvihārām pariharet ||
[cf. 1938 ed. 1.19.18]
madyamamlañ ca rūkṣañ ca tīkṣṇamuṣṇañ ca vīryataḥ |
āśukāri ca tatpītaṃ kṣipram vyāpādayed vraṇaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.19.19]
vātātaparajodhūmātibhojanāniṣṭaśravaṇadarśanāmarṣaśokaviṣamaśayanāsanarātrijāgaraṇātmakṣikādibhiś
cābādhām pariharet ||
vraṇitasyopataptasya kāraṇair eva mādibhiḥ |
kṣīṇaśoṇitamāṃsasya bhuktaṃ samyag na jīryati ||
[cf. 1938 ed. 1.19.21]
ajīrṇaaṇāt pavanādīnāṃ vibhramobalavān bhavet |
tataḥ śopharujāśrāvadāhapākānavāpnuyāt ||
[cf. 1938 ed. 1.19.22]
sadā ca
nīcanakharomṇāśucināśucivāsasāśāntimaṅgaladevatābrāhmaṇagurupareṇabhavitavyaṃ
|| tat kasya hetoḥ hiṃsāvihārāṇi tu rakṣānsipaśupatikuberakumārānucarāṇi
mānsaśoṇitapratvāt kṣatajanimittam vraṇitam upa sarppanti satkārārthañ
jighāṃsūni vā kadācid bhavanti ||
[cf. 1938 ed. 1.19.23]
teṣāṃ satkārakāmānām prayatetāntarātmanā |
dhūpamālyopahārām̐ś ca bhakṣām̐ś caivopahārayet ||
[cf. 1938 ed. 1.19.24]
te tu santarppitā ātmavanna hiṃsyus tasmāt satatam atandritajanaparivṛto
nityadīpodakaśastrasragdāmālaṅkṛta veśmani sampan maṅgalamano 'nukūlāḥ
kathāḥ śṛṇvannāsīta ||
[cf. 1938 ed. 1.19.25]
sampatmaṅgalayuktābhiḥ kathābhiḥ prītamānasaḥ |
āsāvān vyādhimokṣāya kṣipraṃ sukham avāpnuyāt ||
[cf. 1938 ed. 1.19.26]
ṛksāmayajurbhir mmantrairaparaiś cāśīrvvādair upādhyāyabhiṣajāś ca
sandhyayo rakṣāṅkuryuḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.19.27]
sarṣapāriṣṭapatrābhyāṃ sarppiṣālavaṇena ca |
dvirahnaḥ kārayed rūpaṃ saptarātramatandritaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.19.28]
chattrāticchattralāṅgulīñ jaṭilāṃ brahmacāriṇīṃ |
lakṣmīguhāmatiguhāvacāmativiṣāntathā || śatavīryāṃ saha sravīryāṃ
siddhārthām̐ś cāpi dhārayet || bhavanti cātra||
[cf. 1938 ed. 1.19.29]
anena vidhānā yuktam ārād eva niśācarāḥ |
vanaṃ kesariṇākrāntaṃ varjjayanti mṛgā iva ||
[cf. 1938 ed. 1.19.31]
bālośīrair vraṇambījair nna ca nam parighaṭūyet |
na tuden na ca kaṇḍūyāc chayānaḥ paripālayet ||
jīrṇaśālyodanaṃ snigdhamalyamuṣkan dravottaraṃ |
bhuñjāno jāṅgalair mmāsaiḥ śīghraṃ vraṇam apohati ||
taṇḍulīyakajīvantī suniṣarṇṇakavāstukaiḥ |
bālamūlakavārttākī paṭolaiḥ kāravallakaiḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.19.33]
sadāḍimaiḥ sāmalakair ghṛtabhṛṣṭaiḥ sasaindhavaiḥḥ |
anyair eva ṅguṇair vvāpi mudgādīnāṃ rasena vā ||
[cf. 1938 ed. 1.19.34]
divā na nidrā vaśago nivātagṛhagocaraḥ |
vraṇī vaidyavase tiṣṭhac chīghraṃ vraṇam apohati ||
[cf. 1938 ed. 1.19.35]
tau ca ruk ca divāsvāpāt tāś ca mṛtyuś ca maithunāt ||
evaṃ vṛttasamācāro vraṇī sampadyate sukhī |
āyuś ca dīrgham āpnoti dhanvantarivaco yathā ||
[cf. 1938 ed. 1.19.37]
[Adhyāya 20, collation]
|| athāto hitāhitīyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.20.1]
yad vāyoḥ pathyan tat pittasyāpathyam ity anena hetunā na kiñcid dravyam
ekāntena hitam ahitam vāstīti kecid ācāryā bruvate || taṃ tu na samyak |
iha khalu dravyāṇi svabhāvataḥ saṃyogataś ca ekāntahitāni ekāntāhitāni
hitāhitāni ca bhavanti ||
[cf. 1938 ed. 1.20.3]
tatraikāntāhitāni jātisātmyatvāt | salilaghṛtadugdhvaudanaprabhṛtīni |
ekāntāhitāni tu dahanapacanamāraṇādiṣu pravṛtttāny agnikṣāraviṣādīni
saṃyogatas tv aparāṇi viṣatulyāni bhavanti | hitāhitāni tu yad vāyoḥ
pathyan tat pittasyāpathyam iti
[cf. 1938 ed. 1.20.4]
etad dvitvān na sarvvavraṇinām ayam āhārārthe vargga upadiśyate |
raktaśāliṣaṣṭikāṅgukamukundakapāṇḍukakalama nīvārodravoddālakaśyāmākavāḥ
||
eṇahariṇakuraṅgāmṛgamātṛkāsvadaṃṣṭrīkrakaralāvatittirikapiñjalavarttīrakavarttakāḥ
|| mudgavanamasūramukuṣṭhahareṇaavāḍhakīsatīnāḥ ||
cillīvāstūkasuniṣarṇṇakajīvantī taṇḍulīyakamaṇḍūkaparṇṇāḥ | gavyaṃ
ghṛtaṃ saindhavadāḍimāmalakam ity eṣa varggaḥ sarvvavraṇinyaḥ sāmānyataḥ
pathyatamaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.20.5]
tathā brahmacaryanivātaśayaṇoṣṇodakādivāsvapnāvyāyāmādhūmasevā ca
ekāntaḥ pathyatamāni |
[cf. 1938 ed. 1.20.6]
ahitāni prāg upadiṣṭāni | hitāhitāni tu yad vāyoḥ pathyan tat
pittasyāpathyam iti ||
[cf. 1938 ed. 1.20.7]
saṃyogatas tv aparāṇi viṣatulyāni bhavanti |
vallīphalajavakakarīraāmlaphalalavaṇakulatthapiṇyāka
tailaśuṣkaśākamadyajāmvajāṅgalacilimilimatsyagodhāvarāhānacaikadhyamaśnīyāt
| payasā prākpayaso 'nte vā payasaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.20.8]
kapotām̐ś ca sarṣapatailasiddhām̐ś ca nāśnīyāt |
kapiñjalamayūralāvatittirigodhāś cairaṇḍakāṣṭhasiddhā eraṇḍatailana
nādyāt | madhughṛtasamaghṛtamadhucāntarikṣaudakānupānaṃ | kāṃsabhājane
daśarātraparyuṣitaṃ sarppiḥ | madhunoṣṇena vā dadhimadyañ ca | pittena
cāmamāṃsāni | surākṛsarapāyasām̐śca naikadhyamaśnīyāt | sauvīreṇa
sahatilasaṣkulī | takreṇa madhughṛtadhānāpṛṣatamāṃsāni | godhāmmadhunā |
kṣaudrāsavena matsyāṃ | pṛṣatamāṃsam vā maireyamādhvīkābhyāṃ |
matsyānupotakayā sahaikṣuvikṛtīś ca sarvvāḥ | guḍaṅkākamācyāmadhunā
mūlakāni ca | naikadhyamadhunā varāhaṃ | dadhnā kukkuṭaṃ | madyena
balākāṃ |
[cf. 1938 ed. 1.20.14]
taratamayogayuktāṃś ca | bhāvānatirūkṣam atisnigdham atyuṣṇam atiśītam
evamādīn vivarjjayet | na madhunoṣṇaṃ | noṣṇa noṣṇārtto | na
madhunātilakalkenopotakāṃ | na pippalīmatsyavesayā | priyaṅgvanuliptena
pāyasamaśnīyāt ||
[cf. 1938 ed. 1.20.17]
bhavanti cātra||
viruddhāny evam ādīni vīryato yāni kānicit |
tāny ekāntāny eva śeṣam vidyād hitāhitaṃ || bhavanti cātra||
[cf. 1938 ed. 1.20.18]
vyādhimindriyadaurbbalyam maraṇ vā niyacchati |
viruddharasavīryāṇi bhuñjāno 'nātmavān naraḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.20.19]
yatkiñcid doṣam utkleśya bhuktaṃ kāyān na nirharet |
rasādiṣu rasārthatvāt tad vikārāya kalpate ||
[cf. 1938 ed. 1.20.20]
viruddhāśanajānrogān pratihanti virecanaṃ |
vamanaṃ śamanam vāpi pūrvvam vā hitasevanaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.20.21]
sātmyato 'lpatayā vāpi dīptāgnes taruṇasya ca |
snigdhavyāyām iva linām viruddham vitatham bhaved iti ||
[cf. 1938 ed. 1.20.22]
kṣāram agniñ jalāyuś ca tathā śoṇitavarṇṇanaṃ |
doṣadhātumalañ caiva karṇṇatāḍanam eva ca ||
āmapakveṣaṇīyañ ca ālepanavidhin tathā |
vraṇitopāsanīyañ ca viruddhānnena viṃśatiḥ ||
[1.20.22.add]
|| 20 ||
[Adhyāya 21, collation]
|| athāto vraṇapraśnaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.21.1]
vātapittaśleṣmāṇa eva dehe sambhavahetavo bhavanti || tair
evāsyāvyāpanair adhomadhyorddhasanniviṣṭaiḥ śarīram idan dhāryate|
agāram iva sthūṇābhir ataś ca tristhūṇam ity āhur ity eke| ta eva ca
vyāpannāḥ pralayahetavo bhavanti tad ebhiḥ śoṇitacaturtthaiḥ
sambhavasthitipralayeṣv apy avirahitaṃ śarīram bhavati ||
[cf. 1938 ed. 1.21.3]
bhavati cātra ||
nartte dehaḥ kaphād asti na ca pittān na mārutāt |
śoṇitād api vā nityan deham etais tu dhāryate ||
[cf. 1938 ed. 1.21.4]
tatra vā gatigandhopādāno dhātuḥ | tapa santāpe | śliṣa āliṅgane | eṣāṃ
kṛdvihitaiḥ pratyayair vvātaṃ pittaṃ śleṣmā iti rūpāṇi bhavanti ||
[cf. 1938 ed. 1.21.5]
teṣāṃ sthānāny ata ūrddhvam vakṣyāmaḥ || tatra samāsena vāyuḥ
śroṇīgudasaṃśrayaḥ | pakvāmāsayamadhyastham pittasya | āmāsayaḥ
śleṣmaṇaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.21.6]
ataḥ param pañcadhā vibhajyante | tatra vātasya vātavyādhike vakṣyāmaḥ |
pittasya yakṛtplīhānau hṛdayan dṛṣṭis tvag iti | pūrvvoktan tu śleṣmaṇas
tūrasaḥ kaṇṭhaḥ śiraḥ sandhaya iti || etāni khalu doṣasthānāny
avyāpannānām bhavanti | pūrvvoktañ ca ||
[cf. 1938 ed. 1.21.7]
visargādānavikṣepaiḥ somasūryānilā yathā |
dhārayanti jagaddehaṅ kaphapittānilās tathā ||
[cf. 1938 ed. 1.21.8]
tatra jijñāsyate || kim pittavyatirekeṇānyo 'gnirutāho pittam evāgnir
iti | atrocyate | na khalu pittavyatirekeṇānyo 'gnir upalabhyate |
āgneyatvāt pitte dahanapacanādiṣu pravarttamāno 'gnivad upacāraḥ
kriyante ntaragnir iti | kṣiṇe vāgniguṇe tatsamānadravyopayogād
ativṛddhe śītakriyopayogād āgamāc ca paśyāmo na khalu
pittavyatirekeṇānyo 'gnir iti |
[cf. 1938 ed. 1.21.9]
tat tu dṛṣṭahetukena viśeṣeṇa pakvāmāsayamadhyasthaṃ caturvvidham apy
annam pacati vivecayati ca doṣarasamūtrapurīṣāṇi | tatrastham eva
cātmaśaktyā śeṣāṇām pittasthānānāṃ śarīrasya cāgnikarmmaṇānugrahaṅ
karoti | tasmin pitte pācako 'gnir iti saṃjñā || yakṛtplīhnoḥ pittan
tasmin rañjako gnir iti saṃjñā sa rasasya rāgakṛd uktaḥ | yat tu
hṛdistham pittan tasmin sādhako 'gnir iti saṃjñā
śobhitaprārthitamanorathasādhanakṛd uktaḥ || yat tu dṛṣṭyām pittaṃ
tasminn ālocako 'gnir iti saṃjñā sa rūpagrahaṇe dhikṛtaḥ || yat tu tvaci
pittan tasya bhrājako 'gnir iti saṃjñā so
'bhyaṅgaparisekāvagāhālayanādīnāṃ kriyādravyādīnāṃ pācayitā ||||
[cf. 1938 ed. 1.21.10]
bhavati cātra ||
pittaṃ tīkṣṇan dravam pūtinīlam pītan tathaiva ca |
uṣṇaṅ kaṭurasañ caiva vidagdhan tv amlam iṣyate ||
[cf. 1938 ed. 1.21.11]
ata ūrdhvaṃ śleṣmasthānāny anuvyākhyāsyāmaḥ || tatrāmāsayaḥ
pittāsayasyopari tatpratyanīkatvād ūrdhvagatitvāt tejasaś candra
ivādityasya sa caturvvidhasyāhārasyādhāraḥ sa ca tatraudakair guṇaiḥ
praklinno bhinnasaṃghātas sukhajaro bhavati ||
[cf. 1938 ed. 1.21.12]
bhavati cātra ||
mādhuryāt picchilatvāc ca prakleditvāt tathaiva ca |
āmāsaye sambhavati śleṣmā madhuraśītalaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.21.13]
sa tatra sthitaḥ svaśaktyā śeṣāṇāṃ śleṣmasthānānāṃ
śarīrasyodakakarmmaṇānugrahaṅ karoti || uraḥsthas tu trikasandhāraṇam
ātmavīryyeṇānnarasasahitena hṛdayāvalambanam varaṇañ ca karoti |
kaṇṭhasthas tu jihvendriyasya saumyatvāt samyagrasajñāne vivarttate ||
śiraḥsthas tu snehasantarppaṇādhikṛtatvād indriyāṇām
ātmavīryyeṇānugrahaṃ karoti || sandhisthas tu sandhisaṃśleṣāt sarvvaṃ
sandhisaṃśleṣāt sarvvasandhyagranuhaṅ karoti ||
[cf. 1938 ed. 1.21.14]
bhavati cātra ||
śleṣmā śveto guru snigdhaḥ picchilaḥ śīta eva ca |
madhuraś cāvidagdhaḥ syād vidagdho lavaṇaḥ smṛtaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.21.15]
śoṇitasthānaprāgabhihitaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.21.16]
anuṣṇaśītam madhuraṃ snigdhaṃ raktañ ca varṇataḥ |
śoṇitaṅ guru visraṃ syād vidāhaś cāsya pittavat ||
[cf. 1938 ed. 1.21.17]
etāni khalu doṣasthānāny atra sañcīyante doṣāḥ | prāk sañcayahetur uktaḥ
|| sañcitānāṃ khalu doṣāṇāṃ stabdhapūrṇṇakoṣṭhatā pītāvabhāsatā
mandoṣmatā cāṅgānāṃ gauravam ālasyañ ceti liṅgāni bhavanti | tatra
prathamaḥ kriyākālaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.21.18]
ata ūrdhvam prakopakāraṇāni vakṣyāmaḥ | tatra
balavadvigrahātivyavāyavyāyāmapratapanapradhāvanābhighātalaṅghanaplavanaprataraṇajāgaraṇahayagajarathaprayāṇātikaṭukakaṣāyatiktalaghurūkṣaśītavīryyaśuṣkaśākavallūrakoradūṣaśyāmākanīvāramudgamasūrāḍhakīhareṇuniṣpāvānaśanavātamūtrapurīṣaśukravathūdgāraccharddibāṣpavegavighātādibhir
vviśeṣair vvāyuḥ prakopam āpadyate ||
[cf. 1938 ed. 1.21.19]
sa śītābhraprayāteṣu gharmmārtte ca viśeṣataḥ |
pratyūṣasy aparāhṇe ca jīrṇṇānte ca prakupyati ||
[cf. 1938 ed. 1.21.20]
krodhaśokabhayāyāsopavāsavidagdhamaithunopagamanakaṭvamlalavaṇoṣṇatīkṣṇarūkṣalaghuvidāhitilatailapiṇyākakulatthasarṣapātasīharitaśākavarāhamatsyājāvikamāṃsadadhimastutakrasauvīrakasurāmlaphalakaṭvaraprabhṛtibhir
vviśeṣaiḥ pittam prakopam āpadyate ||
[cf. 1938 ed. 1.21.21]
taduṣṇe voṣṇakāle ca ghanānte ca viṣeśataḥ |
madhyāhne cārddharātre ca jīryyaty anne ca kupyati ||
[cf. 1938 ed. 1.21.22]
divāsvapnavyāyāmālasyamadhurāmlalavaṇasnigdhaśītagurupicchilābhiṣyandihāyanakayavanaiṣadhotkaṭamāṣagodhūmatilapiṣṭavikṛtadugdhadadhikṛśarapāyasekṣuvikārānūpodakamāṃsavasābisamṛṇālakaserukaśṛṅgāṭakamadhuravallīphalasamasanādhyaśanaprabhṛtibhir
vviśeṣaiḥ śleṣmā prakopam āpadyate ||
[cf. 1938 ed. 1.21.23]
sa śīte śītakāle ca vasante ca viśeṣataḥ |
pūrvvāhṇe ca pradoṣe ca bhuktamātre prakupyati ||
[cf. 1938 ed. 1.21.24]
pittaprakopaṇair eva cābhīkṣṇaṃ dravasnigdhagurubhiś cāhārair
ddivāsvapnakrodhānalātapaśramābhighātājīrṇṇaviruddhādhyaśanaprabhṛtibhir
vviśeṣair raktam prakopam āpadyate ||
[cf. 1938 ed. 1.21.25]
yasmād raktam vinā doṣair nna kadācit prakupyati |
tasmāt tasya yathādoṣaṅ kālam vidyāt prakopanaiḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.21.26]
teṣān tu prakopāt koṣṭhatodasañcaraṇāmlīkādāhapipāsānnadveṣahṛdayotkledā
bhavanti | tatra dvitīyaḥ kriyākālaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.21.27]
ata ūrdhvam prasaraṃ vakṣyāmaḥ | teṣām ebhir ātaṅkaviśeṣaiḥ prakupitānām
piṣṭakiṇvodakasamavāya ivābhyudgatānām prasaro bhavati | teṣām vāyur
ggatimattvāt prasaraṇahetuḥ | saty apy ācaitanye sa hi rajobhūyiṣṭhaḥ |
rajaś ca pravarttakam bhāvānām yathā mahānudakasañcayo 'tipravṛddhatvāt
| setum avadāryāparair udakair vvyāmiśraḥ sarvvataḥ pradhāvaty evan
doṣāḥ | ekaikaśo dvandvaśaḥ samastāḥ śoṇitasahitā vā tatra vātaḥ pittaṃ
śleṣmā śoṇitaṃ | vātapitte | vātaśleṣmāṇau | pittaśleṣmāṇau | vātaśoṇite
| pittaśoṇite | śleṣmaśoṇite | vātapittaśoṇitāni | vātaśleṣmaśoṇitāni |
pittaśleṣmaśoṇitāni | vātapittakaphāḥ | vātapittakaphaśoṇitānīti | evam
pañcadaśadhā prasaranti ||
[cf. 1938 ed. 1.21.28]
kṛtsne 'rdhe 'vayave cāpi dehasya kupito bhṛśam |
doṣo vikāram bhajate megho vṛṣṭim ivāmbare ||
[cf. 1938 ed. 1.21.29]
nātyarthaṅ kupitaś cāpi līno mārggeṣu tiṣṭhati |
niḥpratyanīkaḥ kālena hetum āsādya kupyati ||
[cf. 1938 ed. 1.21.30]
nagatasya vātavat kriyāvibhāgaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.21.31]
evaṃ prakṣubhitānāṃ prasaratāṃ vimārgagamanam āṭopo dhūmāyanam arocakaś
charddir iti liṅgāni bhavanti | tatra tṛtīyaḥ kriyākālaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.21.32]
ata ūrddhvaṃ sthānasaṃśrayam vakṣyāmaḥ | evaṃ khalu prasṛtās tāṃs tāñ
charīrapradeśān āgamya tāṃs tān vyādhīñ janayanti | taṃ prati pratirogaṃ
vakṣyāmaḥ | te yadodar dhayaḥ sanniveśaṅ kurvanti te
gulmavṛdhyudarāgnisaṅgānāhavisūcikātīsāraprabhṛtīñ janayanti ||
bastigatāḥ pramehāśmarīmūtrāghātamūtradoṣaprabhṛtīn || gudagatās tu
bhagandarārsaprabhṛtīn || meḍhragatās tu
parivarttikāpadaṃśaśūkadoṣaprabhṛtīn || vṛṣaṇagatā vṛṣaṇavṛddhīn ||
ūrddhvajatrugatā ūrddhvagā galagaṇḍāpacīprabhṛtīn ||
tvaṅmānsasoṇitagatāḥ kṣudrarogān kuṣṭhādīṃ visarpāṃś ca || māṃsagatā
granthyapacyarbudagalagaṇḍālajīprabhṛtīn || asthigatā
vidradhyanuśayīprabhṛtīn || pādagatāḥ ślīpadavātasoṇitaprabhṛtīn ||
sarvagatāḥ jvaraśukradoṣasarvāṅgarogaprabhṛtīn || evam anyeṣv api
sthāneṣu rogāṇāṃ doṣasanniveśaṃ jānīyāt || teṣām evam abhisanniviṣṭānām
pūrvarūpaprādurbhāvo bhavati | tatra caturthaḥ kriyākālaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.21.33]
ata ūrddhvaṃ vyādhidarsanam vakṣyāmaḥ ||
sophārbudagranthividradhivisarpādīnāṃ pravyaktalakṣaṇatā
jvarātīsāraprabhṛtīnāñ ca | tatra pañcamakriyākālaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.21.34]
ata ūrddhvam asyāvadīrṇṇasya vraṇabhāvam āpannasya ṣaṣṭhaḥ kriyākālaḥ ||
jvarātīsāraprabhṛtīnāñ ca dīrghakālānubandhaḥ | tatrāpratikriyamāṇo
sādhyatām upaiti ||
[cf. 1938 ed. 1.21.35]
bhavati cātra ||
sañcayañ ca prakopañ ca prasaraṃ sthānasaṃśrayaṃ |
vyaktim bhedañ ca yo vetti doṣāṇāṃ sa bhaved bhiṣak ||
[cf. 1938 ed. 1.21.36]
sañcaye pahṛtā doṣā labhante nottarā gatīḥ |
te tūttarāsu gatiṣu bhavanti balavattarāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.21.37]
sarvair bhāvais tṛbhir vāpi dvābhyām ekena vā punaḥ |
saṃsarge kupitaḥ kruddhaṃ doṣaṃ doṣo nudhāvati ||
[cf. 1938 ed. 1.21.38]
saṃsarge yo garīyāṃ syād upakramyaḥ sa vai bhavet |
śeṣadoṣāvirodhena sannipāte tathaiva ca ||
[cf. 1938 ed. 1.21.39]
vraṇe tu yasmād rūḍhe pi vraṇavastu na naśyati |
ādehadhāraṇāj jantor vraṇas tasmān nirucyata iti
[cf. 1938 ed. 1.21.40]
|| 21 || ||
[Adhyāya 22, collation]
athāto vraṇāsrāvavijñānīyam vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.22.1]
tvaṅmānsasirāsnāyvasthisandhikoṣṭhamarmāṇy aṣṭau vraṇavastūni bhavanti |
atra sarvavraṇasanniveśaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.22.3]
tatrādyaikavastusanniveśī tvagbhedī vraṇaḥ sūpacaro bhavati | śeṣās tv
āsrāvā vijñeyāḥ | ya evam uttiṣṭhanty avadīvyante ca |
[cf. 1938 ed. 1.22.4]
āyataś caturasro vṛttas tripuṭaka iti vraṇākṛtisamāsaḥ | viśeṣatas tu
vikṛtākṛ𑑛tayo durupakramā bhavanti ||
[cf. 1938 ed. 1.22.5]
sarva eva vraṇāḥ kṣipraṃ saṃrohanty ātmavatāṃ subhiṣagbhiś copakrāntāḥ |
anātmavatāṃ majñaiś copakrāntāḥ praduṣyanti pravṛdvatvād doṣāṇāṃ |
[cf. 1938 ed. 1.22.6]
tatrātisamvṛto vivṛtaḥ kaṭhinotimātram atimṛdur utsannovasannaḥ
śītotyuṣṇaḥ kṛṣṇaraktapītaśuklādivarṇṇaiṣv apy arthavarṇṇaḥ
pūtimāṃsasirāsnāyupratipūrṇṇaḥ pūtipūyāśrāvī ūnmārgy utsaṅgy
amanojñadarśanagandhotyarthavedanāvān
dāhapākarāgakaṇḍūśophapiṭakopadrutotyarthaduṣṭaśoṇitasrāvī
dīrghakālānubandhī ceti duṣṭavraṇaliṅgāni || tatra doṣocchrāyam avekṣya
yathāsvaṃ prakurvīta ||
[cf. 1938 ed. 1.22.7]
atha sarvāsrāvām vakṣyāmaḥ | tatra ghṛṣṭāsu chinnāsu vā tvakṣu
tvaksphuṭite bhinnevadārite vā salilaprakāśo bhavaty āsrāvaḥ kiñcid
visraḥ pītāvabhāsaś ca | māṃsagate tu sarpiḥ prakāśaḥ sāndraḥ svetaḥ
picchilaś ca | sirāgatas tu sadyaś chinnāsu sirāsu raktātipravṛttiḥ
pakvāsu ca toyanāḍībhir ivāgamanaṃ pūyasya āśrāvaś cātra tanur
vicchinnaḥ sapheno vasāpratimaḥ saraktaś ca | snāyugatas tu snigdho
ghanaḥ siṃghaṇakapratimaḥ saraktaś ca | asthigatas tu asthiny abhihate
sphuṭite bhinne 'vadārite vā doṣabhakṣitatvāc chuktidhautam ivābhāti
asthiniḥsāraś ca bhavati | āsrāvaś cātra tanur vicchinno majjāmiśraḥ
sarudhirasnigdhaś ca sandhigatas tu pīḍyamāno na pravarttate |
tathākuñcanaprasāraṇonnāmanavināmanoskāsanapradhāvanaiḥ sravati |
āsrāvaś cātra tanur vicchinnaḥ picchilovalambī sarudhironmathitaś ca
bhavati | koṣṭhagatas tu mūtrapurīṣapūyarudhirodakāni sravati |
marmagatas tu nocyate tvagādiṣv evāvaruddhatvāt ||
[cf. 1938 ed. 1.22.8]
atha sarvavraṇavedanām vakṣyāmaḥ ||
todanabhedanacchedanatāḍanāvamanthanāyāmanavikṣepaṇacumucumāyananirddarśanāvabhañjanasphoṭanavidāraṇotpāṭanakampanavividhaśūlaviśleṣaṇavikiraṇapūraṇastambhanaśvapanākuñcanāṅkuśikāḥ
sambhavanti | vividhā vā yatra muhurmuhur vedanā āgacchanti tam vātikam
iti vidyāt | ūṣācoṣaparidāhadhūmāyanāni yatrāṅgārāvakīrṇṇam iva vedanā
sarujaṃ tīkṣṇasampātipacyate yatra coṣmābhir vṛddhir bhavati kṣate
kṣārāvasiktavac ca yatra vedanāviśeṣāḥ ghotāta m paittikam iti viṃdyāt |
pittavad raktasamutthañ jānīyāt | viśeṣo raktado raktasrāvaś ca bhavati
| kaṇḍūrgurutvaṃ suptatā svedolpavedanatvaṃ stambhaḥ śaityañ ca yatra
taṃ ślaiṣmikam iti vidyāt | yatra sarvavedanāsamutpattis taṃ
sānnipātikam iti vidyāt ||
[cf. 1938 ed. 1.22.11]
ata ūrddhvaṃ sarvavarṇṇām vakṣyāmaḥ | bhasmakaposthivarṇṇaḥ
paruṣoruṇavarṇṇaḥ kṛṣṇa iti mārutajasya | nīlaḥ śyāvo haritaḥ pītaḥ
kṛṣṇo raktaḥ piṅgala iti pittaraktasamutthayoḥ | śvetasnigdhaḥ pāṇḍur
iti śleṣmajasya | sarvavarṇṇopetaḥ sānnipātika ||
[cf. 1938 ed. 1.22.12]
bhavati cātra ślokaḥ ||
na kevalaṃ vraṇeṣūkto vedanāvarṇṇasaṅgrahaḥ
sarvaśophavikāreṣu vraṇaval lakṣayed bhiṣag iti
[cf. 1938 ed. 1.22.13]
|| 22 || ❈ ||
[Adhyāya 23, collation]
athātaḥ kṛtyākṛtyavidhiṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.23.1]
tatra vayasthānāṃ dṛḍhānāṃ prāṇavatāṃ satvavatām ātmavatāñ ca sucikitsyā
vraṇā bhavanti || ekaikasmin vā puruṣe yatraitad guṇapañcakaṃ bhavati
tasya khalu sādhanīyatamāḥ tatra vayasthānāṃ pratyagradhātutvād āśu
vraṇasaṃroho bhavati | dṛḍhānāṃ sthirabahumāṃsatvāc chastram
avacāryamāṇaṃ sirāsnāyvādīn viśeṣān na prāpnoti prāṇavatām
vedanābhighātāhārayantraṇādibhir nna glānir bbhavati | satvavatān
dāruṇair api kriyāviśeṣair nna vyathā bhavati | ātmavatām punar
mmitāhāravihārādibhir upadeśair nnānyathā matiḥ pravarttate | sarvvañ
caiṣāṃ sādhur bbhavati | tasmād eṣāṃ sukhasādhanīyatamāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.23.3]
ta eva viparītaguṇāḥ | vṛddhakṛṣālpaprāṇabhīruṣv anātmavatsu ca
draṣṭavyāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.23.4]
sphikpāyuprajananalalāṭagaṇḍauṣṭhaphalakoṣodarajatrumukhābhyantarasaṃsthāḥ
sukharopaṇīyā vraṇāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.23.5]
akṣidantanāsāapāṅgaśrotranābhijaṭharasevanīnitambapārśvakukṣistanakakṣasandhibhāgagatāḥ
saphenapūyānilaraktavāhinontaḥśalyāś ca duścikitsyāḥ ||
romāntopanakhamanmajaṅghāsthisaṃśritāś ca bhagandaram api cāntarmmukhaṃ
sevanīkakcupasthasaṃśritam iti ||
[cf. 1938 ed. 1.23.6]
kuṣṭhinām viṣajuṣṭānāṃ śoṣiṇām madhumehinām |
vraṇāḥ kṛcchreṇa sidhyanti yeṣāñ cāpi vraṇe vraṇāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.23.7]
avapāṭikāniruddhaprakāsasanniruddhagudajaṭharagranthikṣatakrimayaḥ
pratiśyāyajāḥ koṣṭhajāś ca tvagdoṣiṇām pramehiṇām vā ye pratikṣateṣu
dṛśyante śarkkarā sikatāmehī vātakuṇḍālikāṣṭhīlā
dantaśarkkaropakuśakaṇṭhakāśālūkaniṣkoṣaṇadūṣitā dantaveṣṭā
visarppāsthikṣatoraḥkṣatayaś ca yāpyāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.23.8]
|| bhavanti cātra ||
sādhyā yāpyatvam āyānti yāpyāś cāsādhyatām iyuḥ |
asādhyāś cādaduḥ prāṇān narāṇām akriyāvatāṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.23.9]
evaṃ yāpyam vijānīyāt kriyā dhārayate hitaṃ |
kriyāyān tu nivṛttāyāṃ sadya eva vinaśyati ||
[cf. 1938 ed. 1.23.10]
prāptā kriyā dhārayate yāpyavyādhitam āturaṃ |
prapatantam ivāgāram viṣkambhaḥ sādhuyojitaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.23.11]
kriyāyān tu nivṛttāyāṃ sadya eva
vinaśyati |
viṣkambhapatanād yadvad gṛhasya patanaṃ dhruvaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.23.11.1]
ata ūrddhvam asādhyān padekṣyāmaḥ || māṃsapiṇḍavad udgatāḥ
prasekinontaḥpūyā vedanāvantaḥ | aśvāpānavad udvṛttauṣṭhāḥ kecit kaṭhinā
gośṛṅgavad udgatāḥ | mṛdumāṃsaprarohāḥ | apare duṣṭarudhirāśrāviṇaḥ |
tantupicchilāsrāviṇo vā madhyonnatāḥ | kecid avasannaśuṣiraparyantāḥ |
śaṇatūlavat snāyujālavanto durddarśanāḥ |
vasāmedomajjāmastuluṅgāśrāviṇaś ca | doṣasamutthā
pītāsitamūtrapurīṣavātavāhinaś ca koṣṭhaprāptāḥ | ta evobhayato bhāgaṃ
vraṇamukheṣu pūyaraktanirvvāhiṇaḥ kṣīṇamāṃsānāñ ca sarvvato gatayas tv
aṇumukhān māṃsabudbudavantaḥ saśabdavātavāhinaś ca śiraḥkaṇṭhasthāḥ |
kṣīṇamāṃsānāñ ca pūyarudhiranirvvāpinaḥ |
arocakāvipākakāsaśvāsopadravayuktāḥ | bhinne ca śiraḥkapāla yatra
mastuluṅgadarśanan tridoṣaliṅgaprādurbhāvaḥ | kāsaśvāsau vā yasyeti ||
[cf. 1938 ed. 1.23.12]
bhavanti cātra ślokāḥ ||
vasāmedo 'tha majjānam mastuluṅgañ ca yaḥ sravet |
āgantujo vraṇaḥ sidhyen na sidhyed doṣasambhavaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.23.13]
amarmmopahite deśe sirāsaṃdhyasthivarjjite |
vikāro yo 'nuparyeti tad asādhyasya lakṣaṇaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.23.14]
krameṇopacayaṃ prāpto dhātūn anugataḥ śanaiḥ |
na śakyam unmūlayituṃ vṛddho vṛkṣa ivāmayaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.23.15]
sa sthiratvān mahattvāc ca dhātvanukramaṇena ca |
nihanty auṣadhavīryāṇi balavattvāt tathaiva ca ||
[cf. 1938 ed. 1.23.16]
ato yo viparītaḥ syāt sukhasādhyaḥ sa ucyate |
abaddhamūlaḥ kṣupako yadvad utpāṭane sukhaṃ ||
[cf. 1938 ed. 1.23.17]
tribhir ddoṣair anākrāntaḥ śyāvauṣṭhaḥ piḍakī samaḥ |
avedano nirāsrāvo vraṇaḥ śuddha iti smṛtaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.23.18]
kapotavarṇṇapratimo yasyānte kledavarjjitāḥ ||
sthirāś ca piṭakāvanto rohatīti tam ādiśet ||
[cf. 1938 ed. 1.23.19]
rūḍhavarmmāṇam agranthim aśūnam arujam vraṇaṃ |
tvaksavarṇṇaṃ samatalaṃ samyag rūḍham vinirddiśet ||
[cf. 1938 ed. 1.23.20]
doṣaprakopād vyāyāmād abhighātād ajīrṇṇataḥ |
harṣāt krodhād bhayād vāpi vraṇo rūḍho 'pi dīryate || 23 ||
[cf. 1938 ed. 1.23.21]
[Adhyāya 24]
[collation based on N (1.24.1–7) and K (1.24.7–12).]
athāto vyādhisamuddeśīyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.24.1]
dvividhā vyādhayaḥ śastrasādhyāḥ snehādikriyāsādhyāś ca | tatra
śastrasādhyeṣu snehādikriyā na pratiṣidhyate snehādikriyāsādhyeṣu
śastrakarma na kriyate ||
[cf. 1938 ed. 1.24.3]
asmiṃs tu śāstre sarvatra sāmānyāt sarveṣāṃ vyādhīnāṃ
yathāsthaulyenāvarodhaḥ kriyate | prāgabhihitaṃ tadduḥkhasaṃyogād
vyādhir iti || tac ca duḥkhaṃ trividhaṃ | ādhyātmikam ādhibhautikam
ādhidaivikam iti | tac ca duḥkhaṃ saptavidhe vyādhāv upanipatati |
saptavidhās tu vyādhayaḥ | tad yathā ādibalapravṛttāḥ |
janmabalapravṛttāḥ | doṣabalapravṛttāḥ | saṃghātabalapravṛttāḥ |
daivabalapravṛttāḥ | svabhāvabalapravṛttāḥ | iti ||
[cf. 1938 ed. 1.24.4]
tatrādibalapravṛttā nāma śukraśoṇitadoṣānvayāḥ | kuṣṭhārśaḥprabhṛtayaḥ |
te 'pi dvivividhā mātṛjāpitṛjāś ca || janmabalapravṛttā nāma ye mātur
apacārāt paṅgujaḍajātyandhamūkabadhiraminminavāmanaprabhṛtayo jāyante te
dvividhā rasakṛtā dauhṛdāpacārakṛtāś ca || doṣabalapravṛttā nāma ya
ātaṅkāpacārakṛtās te dvividhāḥ | śārīrā mānasāś ca ||
[cf. 1938 ed. 1.24.5]
kālabalapravṛttā nāma ye śītoṣṇavātavarṣāprabhṛtibhiḥ samutpannās te 'pi
dvividhā vyāpannā avyāpannāś ca ||
[cf. 1938 ed. 1.24.7a]
saṃghātabalapravṛttā nāma ya āgantava ādhibhautikās te dvividhāḥ |
durbalasya balavadvigrahāc chastrādikṛtāś ca |
[cf. 1938 ed. 1.24.6]
daivabalapravṛttā nāma ya aupasargikā dvividhā
abhicārābhiśāpābhiṣaṅgajāḥ || svabhāvabalapravṛttā nāma
kṣutpipāsājarāmṛtyunidrāprabhṛtaya iti | te 'pi dvividhā rakṣakṛtā
arakṣakṛtāḥ | rakṣakṛtaḥ kālakṛtaḥ | arakṣakṛto 'kālakṛtaḥ || atra
sarvatra vyādhyuparodhaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.24.7]
sarveṣāṃ ca vyādhīnām vātapittaśleṣmāṇa eva mūlaṃ | talliṅgatvād
dṛṣṭaphalatvād āgamāc ca paśyāmaḥ | yathā hi kṛtsnaṃ vikārajātaṃ
vaiśvarūpyeṇa vyavasthitaṃ | satva rajas tamāṃsy
avyatiricya varttante | evam eva kṛtsnaṃ vikārajātaṃ
vaiśvarūpyeṇāvasthitaṃ | avyatiricya vātapittaśleṣmāṇo varttante |
doṣadhātumalasaṃsargād āyatanaviśeṣān nimittataś caiṣāṃ vikalpo bhavati
| doṣadūṣiteṣv atyarthañ ca dhātuṣu saṃjñā bhavati || rasajo 'yaṃ
raktajo 'yaṃ māṃsajo 'yaṃ medojo 'yaṃ asthijo 'yaṃ majjajo 'yaṃ śukrajo
'yaṃ vyādhir iti ||
[cf. 1938 ed. 1.24.8]
aśraddhārocakapipāsāṅgamardajvarahṛllāsātṛptigauravapāṇḍurogasrotorodhakārśyavairasyāṅgasādāḥ
| akālapalitatimiradarśanarasadoṣajā vikārāḥ || kuṣṭhavisarpapiṭakās
tilakālakanacchavyaṅgamasakanīlikākoṭhaplīhagulmavidradhyarśo
'rbudāsṛgdararaktapittaprabhṛtayo raktadoṣāt || gudamukhameḍhrapākāś
cādhimāṃśārbbudārsopajihvopakuśagalaśuṇḍikāmāṃśasaṃghātoṣṭhaprakopagalagaṇḍagaṇḍamālāprabhṛtayo
māṃsadoṣāt ||
granthivṛddhigalagaṇḍārbbudoṣṭhaprakopamadhumehātisthaulyaprabhṛtayo
medodoṣāt || adhyasthidantāsthitodaśūlādayo 'sthidoṣāt ||
tamodarśamūrcchābhramapārśvagauravahṛcchūlasthūlamūlorujambheti
majjadoṣāt || klaibyam apraharṣaś ca śukradoṣāt || tvagdoṣaḥ saṅgo
'tipravṛrttir vā malānāṃ malāyatanadoṣāt || indriyāṇāṃ ayathā pravṛttir
apravṛttir vā indriyāyatanadoṣād ity eṣa samāso vistaraṃ nimittāni
caiṣām pratirogam vakṣyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.24.9]
bhavati cātra ||
kupitānāṃ hi doṣāṇāṃ śarīre paridhāvatāṃ |
yatra saṅgaḥ savaiguṇyād vyādhis
tatropajāyate ||
[cf. 1938 ed. 1.24.10]
bhūyo 'tra jijñāsate | kim vātapittaśleṣmāṇāṃ jvarātisārādīnāṃ ca nityaṃ
saṃsleṣaḥ paricchedo veti | yadi nityaṃ saṃśleṣaḥ syān nityāturā eva
sarvaprāṇinaḥ syuḥ | athāpi anyathābhāvo vātādīnāṃ jvarādīnāṃ cānyatra
varttamānasyānyasya liṅgaṃ na bhavatīti | kṛtvā vātādayo jvarādīṇāṃ
mūlānīti tan na || atrocyate || doṣān pratyākhyāya jvarādayo na bhavanti
| atha ca nityaṃ sambandhaḥ | yathā hi vidyudvātāsanivarṣaṇyākāśaṃ
pratyākhyāya na bhavanti | satyapyākāse kadācic ca na bhavanti | atha ca
nimittato bhavanti | taraṅgabudbudādayaś codakaviśeṣāḥ | evam vātādīnāṃ
jvarādīnāñ ca na nityasaṃśleṣo na vicchedaḥ śāśvatikaḥ | atha ca
nimittataḥ | tebhya evotpattir iti ||
[cf. 1938 ed. 1.24.11]
vikāram parimāṇañ ca saṃkhyā caiṣāṃ pṛthak pṛthak |
vistareṇottare tantre sarvā bādhāṃ pracakṣmaha iti || ||
[cf. 1938 ed. 1.24.12]
|| 24 ||
[Adhyāya 25, collation]
athāto 'ṣṭavidhaśastrakarmīyam adhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.25.1]
chedyās tu
bhagandarārśorbudaduṣṭavraṇanāḍīcarmakīlatilakālakamedogranthiśleṣmanimittāś
cāmas tathā māṃsasirāsnāyukothamāṃsakandīmāṃsāsthigatam api ca śalyam
uttavaḥ śataponako jatumaṇir valmīkamadhūṣodhimāṃsaḥ
māṃsasaṃghātagalaśuṇḍikā ity evam ādayo vikārāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.25.3-4]
bhedyās tu sarvajamṛte vidradhyanuśayī pramehapiṭakā granthayaś ca
visarpāś cāditas trayas trayo vṛddhayaś ca vidārikāvamanthau
puṣkarikānāḍyastanarogāś ca sahopadaṃśaiḥ śophāś cāsarvasarāḥ prāyaśaḥ
kṣudrarogās tathā tālupuppuṭatuṇḍikerīgilāyuprabhṛtayo ntaḥ pūyaśalyāḥ
pañca medaḥ samutthā aśmarīhetor bastiś ca ||
[cf. 1938 ed. 1.25.5-8]
lekhyāś catasro rohiṇyaḥ vraṇanetravarmādyadhijihvopajihve māṃsocchrayaḥ
kilāso dantavaidarbhaḥ pañca medojāś ca ||
[cf. 1938 ed. 1.25.9]
vedhyās tu sirodaravṛddhiprabhṛtayaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.25.10cd]
eṣyās tu gatimanto vraṇā nāḍyaḥ śalyāni ca | āharttavyās tu dantāntaḥ
śarkarāśmarīmūḍhagarbhakarṇṇamalaśalyāni pādaśarkarā ca ||
[cf. 1938 ed. 1.25.11-12ab]
visrāvyo vidradhiḥ sarvo bhaved anyatra sarvajāt ||
[cf. 1938 ed. 1.25.12cd]
kuṣṭhāni vāyuḥ sarujaḥ śopho yaś caikadeśajaḥ |
pālyāmayāḥ ślīpadāni viṣajuṣṭaṃ ca śoṇitam ||
[cf. 1938 ed. 1.25.13]
arbudāni visarpāś ca granthayaś cāditas tu ye |
trayas trayaś copadaṃśāḥ stanarogā vidārikā ||
[cf. 1938 ed. 1.25.14]
suṣiro galaśālūkaṃ kaṇṭakāḥ kṛmidantakaḥ |
dantaveṣṭaḥ sopakuśaḥ śītādo dantapuppuṭaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.25.15]
pittāsṛkkaphajāś cauṣṭhyāḥ kṣudrarogāś ca bhūyaśaḥ |
sīvyā medaḥsamutthāś ca bhinnāḥ sulikhitā gadāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.25.16]
kaphagranthir alpapāliḥ karṇṇasadyovraṇaś ca yaḥ ||
śirolalāṭākṣikṛṭakarṇṇeṣv anāsāgaṇḍakṛkāṭikā |
bāhūdarasphikṣāyuprajananamuṣkādiṣu pradeseṣv acaleṣu māṃsavatsu ca
śīvyet | janukurparajaṃghādiṣu pracaleṣv alpamāṃseṣu na sīvyet |
vāyunirvāhino ntalohitaśalyāḥ saviṣāṃś ca tatra vās īvyaṃ vraṇam
abhisamīkṣya celāsthipāṃsutṛṇaromaśuṣkaraktādīny apohotkṛtyākṛṣya
yathāsthānaṃ sthāyayitvā snāyusūtravālānāṃ manyatamena sīvyet |
saṇāśmantakamūrvātaśīnāṃ vā valkalaiḥ | sūcyas tu tisra upadiśyante |
dvyaṅgulā tryaṅgulā dhanuvakreti | tatra māṃsaleṣv avakāśeṣu tryasrāḥ
satvāsthisv alpamāṃseṣu ca dvyaṅgulā vṛttā yat kāmāsamayor marmasu ca
dhanuvat cakrārdhaṃ tṛtīyāṃguleti || phuṇi kātūnasevanyāveṃllitakaṃ
rajagranthibandhaṃ ceti | samāsena sevanavikalpāḥ | teṣān nāmabhir
evākṛtayaḥ prāyeṇa vyākhyātāḥ teṣāṃ prahāram āsādyopayogāṃ budhyāvekṣya
na cātisannikṛṣṭāṃ viprakṛṣṭām alpagrāhiṇīm atibahu grāhiṇīm vā sūcīm
pātayet ||
bhavati cātra ||
dūre nipatitābādhaṃ sannikṛṣṭe viluñcanaṃ |
alpagrahāt tadvad eva vraṇe kuryād atas tyajet ||
samyak sīvitam avekṣya madhughṛtayutair añja
namadhukalodhrapriyaṅguśallakīphalarasāñjanakṣaumamasīcūrṇṇaiḥ
pratisārya bandhenopacaret ||
[cf. 1938 ed. 1.25.17-28]
bhavanti cātra ||
etad aṣṭavidhaṃ karma samāsena prakīrtitam |
cikitsiteṣu kārtsnyena vistaras tasya vakṣyate ||
[cf. 1938 ed. 1.25.29]
hīnātiriktaṃ tiryak ca gātracchedanamātmanaḥ |
etāś catasro 'ṣṭavidhe karmaṇi vyāpadaḥ smṛtāḥ |
[cf. 1938 ed. 1.25.30]
ajñānalobhāhitavākyayoga
bhayapramohair aparaiś ca bhāvaiḥ |
yadā prayuñjīta bhiṣak kuśastraṃ
tadā sa śeṣān kurute vikārān ||
[cf. 1938 ed. 1.25.31]
taṃ kṣāraśastrāgnibhir auṣadhaiś ca
bhūyo 'bhiyuñjānam ayuktiyuktam |
jijīviṣur dūrata eva vaidyaṃ
vivarjayed ugraviṣāhitulyam ||
[cf. 1938 ed. 1.25.32]
tad eva yuktaṃ tv atimarmasandhīn
hiṃsyāt sirāḥ snāyum athāsthi caiva |
mūrkhaprayuktaṃ puruṣaṃ kṣaṇena
prāṇair viyuñjyādathavā kathaṃcit ||
[cf. 1938 ed. 1.25.33]
bhramaḥ pralāpaḥ patanaṃ pramoho
viceṣṭanaṃ līyanam uṣṇatā ca |
suptāṅgatā mūrchanam ūrdhvavātaḥ |
tīvrā rujo vātakṛtāś ca tās tāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.25.34]
māṃsodakābhaṃ rudhiraṃ ca gacchet sarvendriyārthoparamas tathaiva |
daśārdhasaṃkhyeṣv atha vikṣateṣu sāmānyato marmasu liṅgam uktam ||
[cf. 1938 ed. 1.25.35]
surendragopapratimaṃ prabhūtaṃ
raktaṃ sraved vai kṣatataś ca vāyuḥ |
karoti rogān vividhān yathoktāṃś
chinnāsu bhinnāsv athavā sirāsu ||
[cf. 1938 ed. 1.25.36]
kaubjyaṃ śarīrāvayavāvasādaḥ
kriyāsv aśaktis tumulā rujaś ca |
cirād vraṇo rohati yasya cāpi
taṃ snāyuviddhaṃ manujaṃ vyavasyet ||
[cf. 1938 ed. 1.25.37]
śophātivṛddhis tumulā rujaś ca
balakṣayaḥ parvasu bhedaśophau |
kṣateṣu sandhiṣv acalācaleṣu syāt
sandhikarmoparatiś ca liṅgam ||
[cf. 1938 ed. 1.25.38]
ghorā rujo yasya niśādineṣu
sarvāsv avasthāsu na śāntir asti |
tṛṣṇā'ṅgasādau śvayathuś ca rukṣaḥ
tam asthividdhaṃ manujaṃ vyavasyet ||
[cf. 1938 ed. 1.25.39]
yathāsvam etāni vibhāvayeyur
liṅgāni marmasv abhitāḍiteṣu |
sparśaṃ na jānāti vipāṇḍuvarṇo
yo māṃsamarmaṇy abhitāḍitaḥ syāt ||
[cf. 1938 ed. 1.25.40]
ātmānamevātha jaghanyakārī śastreṇa yo hanti hi karma kurvan |
tamātmāvānātmahanaṃ kuvaidyaṃ vivarjayed āyurabhīpsamānaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.25.41]
tiryakpraṇihite śastre doṣāḥ purvamudāhṛtāḥ |
tasmāt pariharan doṣān kuruyācchastranipātanam ||
[cf. 1938 ed. 1.25.42]
mātaraṃ pitaraṃ putrān bāndhavānapi cāturaḥ |
apyetānabhiśaṅketa vaidye viśvāsameti ca ||
[cf. 1938 ed. 1.25.43]
visṛjatyātmanā+ātmānaṃ na cainaṃ pariśaṅkate |
tasmāt putravadevainaṃ pālayed āturaṃ bhiṣak ||
[cf. 1938 ed. 1.25.44]
karmaṇā kaścidekena dvābhyāṃ kaścittribhis tathā |
vikāraḥ sādhyate kaścic caturbhir api karmabhiḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.25.46]
iti suśrutasaṃhitāyāṃ sūtrasthāne 'ṣṭavidhaśastrakarmaṇyo nāma pañcaviṃśo
'dhyāyaḥ ||
[Adhyāya 26, collation]
athātaḥ pranaṣṭaśalyavijñānīyam adhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.26.1]
atha śalyahiṃsāyān dhātus tasya yat pratyayasya śalyam iti rūpam bhavati
|
[cf. 1938 ed. 1.26.3]
tad dvividhaṃ śārīram āgantukaṃ ca ||
[cf. 1938 ed. 1.26.4]
sarvaśarīrābādhakaraṃ śalyaṃ tadihopadiśyata ity ataḥ śalyaśāstram ||
[cf. 1938 ed. 1.26.5]
tatra śārīrāṇi dantanakharomādīni | dhātavo na malā doṣāś ca duṣṭāḥ
āgantūni śarīraśalyavyatirekeṇa yāvanto bhāvāḥ duḥkham utpādayanti ||
[cf. 1938 ed. 1.26.6]
bhavati cātra ||
śarīre sarvaśalyānāṃ gatayaḥ pañcadhā smṛtāḥ |
ṛjvāgatam avāñcīnaṃ tiryag ūrdhvam adhogataṃ ||
tāni tu yadā vegakṣayāt pratighātād vā tvagādiṣu vraṇavastuṣv
avatiṣṭhante dhamanīsroto 'sthivivarapeśīprabhṛtiṣu vā śarīrapradeśeṣu
||
[cf. 1938 ed. 1.26.9]
tatra śalyalakṣaṇam ucyamānam upadhāraya | tat tu dvividhaṃ sāmānyaṃ
vaiśeṣikaṃ ca | śyāvaṃ piḍakācitaṃ śophavedanāvantaṃ muhurmuhuḥ
śoṇitāsrāviṇaṃ budbudavad unnataṃ mṛdumāṃsaṃ ca vraṇaṃ jānīyāt saśalyo
'yam iti | sāmānyam etal lakṣaṇam uktam | vaiśeṣikaṃ tu tvaggate
vivarṇaḥ śopho bhavaty āyataḥ kaṭhinaś ca māṃsagate śophābhivṛddhiḥ
śalyamārgānupasaṃrohaḥ pīḍanāsahiṣṇutā coṣapākau ca peśyantarasthe 'py
etad eva coṣaśophavarjaṃ sirāgate sirādhmānam sirāśūlaṃ sirāśophaś ca
snāyugate snāyujālotkṣepaṇaṃ saṃrambhaś cogrā ruk ca srotogate srotasāṃ
svakarmaguṇahāniḥ; dhamanīsthe saphenaṃ raktam īrayann anilaḥ saśabdo
nirgacchaty aṅgamardaḥ pipāsā hṛllāsaś ca asthigate
vividhavedanāprādurbhāvaḥ śophaś ca asthivivaragate
'sthipūrṇatā'sthitodaḥ saṃharṣo balavāṃś ca sandhigate
'sthivacceṣṭoparamaś ca koṣṭhagata āṭopānāhau mūtrapurīṣāhāradarśanaṃ ca
vraṇamukhāt marmagate marmaviddhāvac ceṣṭate | sūkṣmagatiṣu śalyeṣv
etāny eva lakṣaṇāny aspaṣṭāni bhavanti ||
[cf. 1938 ed. 1.26.10]
mahānty alpāni vā śuddhadehānām anulomasanniviṣṭāni rohanti viśeṣataḥ
kaṇṭhasrotaḥsirātvakpeśyasthivivareṣu
doṣaprakopavyāyāmābhighātājīrṇebhyaḥ pracalitāni punar bādhante ||
[cf. 1938 ed. 1.26.10]
tatra tvakpranaṣṭe snigdhasvinnāyāṃ mṛnmāṣayavagodhūmagomayamṛditāyāṃ
tvaci yatra saṃrambho vedanā vā bhavati tatra śalyaṃ vijānīyāt
styānaghṛtamṛccandanakalkair vā pradigdhāyāṃ śalyoṣmaṇā+āśu visarati
ghṛtam upaśuṣyati vā lepo yatra tatra śalyaṃ vijānīyāt māṃsapranaṣṭe
snehasvedādibhiḥ kriyāviśeṣair aviruddair āturam upapādayet karśitasya
tu śithilībhūtam anavabaddhaṃ kṣubhyamāṇaṃ yatra saṃrambhaṃ vedanāṃ vā
janayati tatra śalyaṃ vijānīyāt koṣṭhāsthisandhipeśīvivareṣv avasthitam
evam eva parīkṣeta sirādhamanīsrotaḥsnāyupranaṣṭe khaṇḍacakrasaṃyukte
yāne vyādhitam āropyāśu viṣame 'dhvani yāyād yatra saṃrambho vedanā vā
bhavati tatra śalyaṃ jānīyāt asthipranaṣṭe snehasvedopapannānyasthīni
bandhanapīḍanābhyāṃ bhṛśam upācared yatra saṃrambho vedanā vā bhavati
tatra śalyaṃ jānīyāt sandhipranaṣṭe snehasvedopapannān sandhīn
prasaraṇākuñcanabandhanapīḍanair bhṛśam upācaret yatra saṃrambho vedanā
vā bhavati tatra śalyaṃ vijānīyāt marmapranaṣṭe tv ananyabhāvān marmaṇām
uktaṃ parīkṣaṇaṃ bhavati ||
[cf. 1938 ed. 1.26.12]
sāmānyalakṣaṇam api ca
hastiskandhāśvapṛṣṭhaparvatadrumārohaṇadhanurvyāyāmadrutayānaniyuddhādhvagamanalaṅghanaprataraṇaplavanavyāyāmair
jṛmbhodgārakāsakṣavathuṣṭhīvanahasanaprāṇāyāmair
vātamūtrapurīṣaśukrotsargair vā yatra saṃrambho vedanā vā bhavati tatra
śalyaṃ jānīyāt ||
[cf. 1938 ed. 1.26.13]
bhavanti cātra |
āturaś cāpi yaṃ deśam abhīkṣṇaṃ parirakṣati |
saṃvāhyamāno bahuśas tatra śalyaṃ vinirdiśet ||
[cf. 1938 ed. 1.26.15]
alpābādham aśūnaṃ ca nīrujaṃ nirupadravam |
prasannaṃ mṛduparyantaṃ nirāghaṭṭamanunnatam ||
[cf. 1938 ed. 1.26.16]
eṣaṇyā sarvato dṛṣṭvā yathāmārgaṃ cikitsakaḥ |
prasārākuñcanān nūnaṃ niḥśalyam iti nirdiśet ||
[cf. 1938 ed. 1.26.17]
asthyātmakaṃ bhajyate tu śalyamantaś ca śīryate |
prāyo nirbhujyate śārṅgam āyasaṃ ceti niścayaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.26.18]
vārkṣavaiṇavatārṇāni nirhrayante tu no yadi |
pacanti raktaṃ māṃsaṃ ca kṣipram etāni dehinām ||
[cf. 1938 ed. 1.26.19]
kānakaṃ rājataṃ tāmraṃ raitikaṃ trapusīsakam |
cirasthānād vilīyante pittatejaḥpratāpanāt ||
[cf. 1938 ed. 1.26.20]
svabhāvaśītā mṛdavo ye cānye 'pīdṛśā matāḥ |
dravībhūtāḥ śarīre 'sminn ekatvaṃ yānti dhātubhiḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.26.21]
viṣāṇadantakeśāsthiveṇudārūpalāni tu |
śalyāni na viśīryante śarīre mṛnmayāni ca ||
[cf. 1938 ed. 1.26.22]
|| 26 ||
[Adhyāya 27, collation]
athātaḥ śalyāpanayanīyam adhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.27.1]
tatra samāsenānavabaddhaśalyoddharaṇārthaṃ pañcadaśa hetūn vakṣyāmaḥ |
tad yathā svabhāvaḥ pācanaṃ bhedanaṃ dāraṇaṃ pīḍanaṃ pramārjanaṃ
nirdhmāpanaṃ vamanaṃ virecanaṃ prakṣālanaṃ pratimarśaḥ pravāhaṇaṃ
ācūṣaṇaṃ ayaskānto harṣaś ceti ||
[cf. 1938 ed. 1.27.4]
tatrāśrukṣavathūdgārakāsamūtrapurīṣānilaiḥ svabhāvabalapravṛttair
nayanādibhyaḥ patati māṃsāvagāḍhaṃ śalyamavidahyamānaṃ pācayitvā
prakothā(ā.pā)ttasya pūyaśoṇitavegād gauravād vā patati |
pakvamabhidyamānaṃ bhedayed dārayed vā | bhinnamanirasyamānaṃ pīḍanīyaiḥ
pīḍayet pāṇibhir vā | aṇūny akṣaśalyāni pariṣecanādhmāpanair
bālavastrapāṇibhiḥ pramārjayet | āhāraśeṣaśleṣmahīnāṇuśalyāni
śvasanotkāsanapradhamanair nirdhamet | annaśalyāni
vamanāṅgulipratimarśaprabhṛtibhiḥ | virecanaiḥ pakvāśayagatāni |
vraṇadoṣāśayagatāni prakṣālanaiḥ | vātamūtrapurīṣagarbhasaṅgeṣu
pravāhaṇamuktaṃ | mārutodakasaviṣarudhiraduṣṭastanyeṣv ācūṣaṇam āsyena
viṣāṇair vā | anulomam anavabaddham akarṇam analpavraṇamukham
ayaskāntena | hṛdy avasthitam anekakāraṇotpannaṃ śokaśalyaṃ harṣeṇeti ||
[cf. 1938 ed. 1.27.5]
sarvaśalyānāṃ tu mahatām aṇūnāṃ vā dvāv evāharaṇahetū bhavataḥ pratilomo
'nulomaś ca ||
[cf. 1938 ed. 1.27.6]
tatra pratilomamarvācīnamānayet anulomaṃ parācīnam ||
[cf. 1938 ed. 1.27.7]
uttuṇḍitaṃ chitvā nirghātayecchedanīyamukham ||
[cf. 1938 ed. 1.27.8]
chedanīyamukhānyapi kukṣivakṣaḥkakṣāvaṃkṣaṇaparśukāntarapatitāni ca
hastaśakyaṃ yathāmārgeṇa hastenaivāpahartuṃ prayateta ||
[cf. 1938 ed. 1.27.9]
hastenāpahartum aśakyaṃ viśasya śastreṇa yantreṇāpaharet ||
[cf. 1938 ed. 1.27.10]
bhavati cātra |
śītalena jalenainaṃ mūrcchantam avasecayet |
saṃrakṣedasya marmāṇi muhur āśvāsayec ca tam ||
[cf. 1938 ed. 1.27.11]
tataḥ śalyam uddhṛtya nirlohitaṃ vraṇaṃ kṛtvā svedārham
agnighṛtaprabhṛtibhiḥ saṃsvedya vidahya pradihya sarpirmadhubhyāṃ
baddhvā+ācārikam upadiśet | (? sirāsnāyuvilagnaṃ śalākādibhir
vimocyāpanayet śvayathugrastavāraṅgaṃ samavapīḍya śvayathuṃ
durbalavāraṅgaṃ kuśādibhir baddhvā |)
[cf. 1938 ed. 1.27.12]
hṛdayamabhito vartamānaṃ śalyaṃ śītajalādibhir udvejitasyāpahared
yathāmārgaṃ durupaharamanyato 'pabādhyamānaṃ pāṭayitvoddharet ||
[cf. 1938 ed. 1.27.13]
asthivivarapraviṣṭam asthividaṣṭaṃ cāvagṛhya padbhyāṃ yantreṇāpaharet |
evam aśakyaṃ guṇena pariveṣṭya badhvāśvavaktrakaṭake | pañcāṅgyāṃ
vṛkṣaśākhāyām vā acchedyadeśottuṇḍitam aṣṭhīlāsmam udgarāṇām anyatamasya
prahāreṇa vicālya yathāmārggata eva yantreṇa mṛditakarṇṇam akarṇṇañ ceti
| anābādhakaradeśottuṇḍitāni purastād eva |
[cf. 1938 ed. 1.27.14-16]
jātuṣe kaṇṭhasakte kaṇṭhanāḍīṃ praveśyāgnitaptāṃ ca śalākāṃ tayāvagṛhya
śītābhir adbhiḥ pariṣicya sthirībhūtām śalyam uddharet ||
[cf. 1938 ed. 1.27.17]
ajātuṣaṃ jatunā liptayā pūrvakalpenāsthiśalyam anyad vā
tiryakkaṇṭhāsaktam avekṣya keśoṇḍukaṃ dṛḍhaikasūtrabaddhaṃ
dravabhaktopahitaṃ pāyayed ākaṇṭhāt pūrṇakoṣṭhaṃ ca vāmayet vamataś ca
śalyaikadeśasaktaṃ jñātvā sūtraṃ sahasā tv ākṣipet mṛdunā vā
dantadhāvanakūrcakenāpaharet praṇuded vāntaḥ | kṣatakaṇṭhāya ca
madhusarpiṣī leḍhuṃ prayacchet triphalācūrṇaṃ vā madhuśarkarāvimiśram
||
[cf. 1938 ed. 1.27.18-19]
udakapūrṇodaram avākśirasam avapīḍayed dhunīyād vāmayed vā bhasmarāśau
vā nikhaned ā mukhāt ||
[cf. 1938 ed. 1.27.20]
grāsaśalye tu kaṇṭhāsakte niḥśaṅkam anavabuddhaṃ skandhe
muṣṭinābhihanyāt snehaṃ madyaṃ pānīyaṃ vā pāyayet ||
[cf. 1938 ed. 1.27.21]
bhavanti cātra |
śalyākṛtiviśeṣāṃś ca sthānāny āvekṣya buddhimān |
tathā yantrapṛthaktvaṃ ca samyak śalyam athāharet ||
[cf. 1938 ed. 1.27.23]
[cf. 1938 ed. 1.27.23cd]
karṇavanti tu śalyāni duḥkhāhāryāṇi yāni ca |
ādadīta bhiṣak tasmāt tāni yuktyā samāhitaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.27.24]
etair upāyaiḥ śalyaṃ tu naiva niryātyate yadi |
matyā nipuṇayā vaidyo yantrayogaiś ca nirharet ||
[cf. 1938 ed. 1.27.25]
śothapākau rujaś cogrāḥ kuryāc chalyam anirhṛtam |
vaikalyaṃ maraṇaṃ cā'pi tasmād yatnād vinirharet ||
[cf. 1938 ed. 1.27.26]
iti suśrutasaṃhitāyāṃ sūtrasthāne śalyāpanayanīyo nāma saptaviṃśatitamo
'dhyāyaḥ ||
[Adhyāya 28, collation]
athāto viparītavraṇavijñānīyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.28.1]
phalāgnijalavṛṣṭīnāṃ puṣpadhūmāmbudā yathā |
khyāpayanti bhaviṣyatvaṃ riṣṭāni maraṇan tathā ||
[cf. 1938 ed. 1.28.3]
tāni saukṣmyāt pramādād vā tathaivāśu vyatikramāt |
gṛhyante nodgatāny ajñair mumūrṣor na tv asaṃbhavāt ||
[cf. 1938 ed. 1.28.4]
dhruvaṃ tu maraṇaṃ riṣṭe brāhmaṇais tat kilāmalaiḥ |
rasāyanatapojapyatatparair vā nivāryate ||
[cf. 1938 ed. 1.28.5]
nakṣatrapīḍā bahudhā yathā kālād vipacyate |
tathaivāriṣṭapākaṃ ca bruvate bahavo janāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.28.6]
asiddhim āpnuyāl loke pratikurvan gatāyuṣaḥ |
ato 'riṣṭani yatnena lakṣayet kuśalo bhiṣak ||
[cf. 1938 ed. 1.28.7]
gandhavarṇarasādīnāṃ viśeṣāṇāṃ svabhāvataḥ |
vaikṛtaṃ yat tad ācaṣṭe vraṇinaḥ pakvalakṣaṇam ||
[cf. 1938 ed. 1.28.8]
kaṭus tīkṣṇaś ca visraś ca gandhas tu pavanādibhiḥ |
lohagandhis tu raktena vyāmiśraḥ sānnipātikaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.28.9]
lājātasītailasamāḥ kiṃcidvisrāś ca gandhataḥ |
jñeyāḥ prakṛtigandhāḥ syur ato 'nyad gandhavaikṛtam ||
[cf. 1938 ed. 1.28.10]
madhyāgurvājyasumanaḥpadmacandanacampakaiḥ |
sagandhā divyagandhāś ca mumūrṣūṇāṃ vraṇāḥ smṛtāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.28.11]
śvavājimūṣikadhvāṅkṣapūtivallūramatkuṇaiḥ |
sagandhāḥ paṅkagandhāś ca bhūmigandhāś ca garhitāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.28.12]
kuṅkumadhyāmakaṃguṣṭhaḥ savarṇṇāḥ pittajāś ca ye |
na dahyante śuṣyanti varjjayet tān vicakṣaṇaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.28.13]
kaṇḍūmantaḥ sthirāḥ śvetāḥ snigdhāḥ kaphanimittataḥ |
dūyante vā'pi dahyante bhiṣak tān parivarjayet ||
[cf. 1938 ed. 1.28.14]
kṛṣṇās tu ye tanusrāvā vātajā marmatāpinaḥ |
svalpām api na kurvanti rujaṃ tān parivarjayet ||
[cf. 1938 ed. 1.28.15]
kṣveḍanti ghurghurāyante jvalantīva ca ye vraṇāḥ |
tvaṅmāṃsasthāś ca pavanaṃ saśabdaṃ visṛjanti ye ||
[cf. 1938 ed. 1.28.16]
ye ca marmasvasaṃbhūtā bhavanty atyarthavedanāḥ |
dahyante cāntaratyarthaṃ bahiḥ śītāś ca ye vraṇāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.28.17]
dahyante bahir atyarthaṃ bhavanty antaś ca śītalāḥ |
śaktidhvajarathā kuntavājivāraṇagovṛṣāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.28.18]
yeṣu cāpy avabhāseran prāsādākṛtayas tathā |
cūrṇāvakīrṇā iva ye bhānti vā na ca cūrṇitāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.28.19]
prāṇamāṃsakṣayaśvāsakāsārocakapīḍitāḥ |
pravṛddhapūyarudhirā vraṇā yeṣāṃ ca marmasu ||
[cf. 1938 ed. 1.28.20]
kriyābhiḥ samyag ārabdhā na sidhyanti ca ye vraṇāḥ |
varjayet tān bhiṣak prājñaḥ saṃrakṣannātmano yaśaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.28.21]
iti suśrutasaṃhitāyāṃ sūtrasthāne viparītāviparītavraṇavijñānīyo
nāmāṣṭaviṃśatitamo 'dhyāyaḥ ||
[Adhyāya 29, collation]
athāto viparītāviparītasvapnanidarśanīyam adhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.1]
dūtadarśanasaṃbhāṣā veṣāś ceṣṭitam eva ca |
ṛkṣaṃ velā tithiś caiva nimittaṃ śakuno 'nilaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.3]
deśo vaidyasya vāgdehamanasāṃ ca viceṣṭitam |
kathayanty āturagataṃ śubhaṃ vā yadi vā'śubham ||
[cf. 1938 ed. 1.29.4]
pākhaṇḍāśramavarṇānāṃ sapakṣāḥ karmasiddhaye |
ta eva viparītāḥ syur dūtāḥ karmavipattaye ||
[cf. 1938 ed. 1.29.5]
napuṃsakaṃ strī bahavo naikakāryā asūyakāḥ |
gardabhoṣṭrarathaprāptāḥ prāptā vā syuḥ paramparāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.6]
vaidyaṃ ya upasarpanti dūtāste cāpi garhitāḥ |
pāśadaṇḍāyudhadharāḥ pāṇḍuretaravāsasaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.7]
ārdrajīrṇāpasavyaikamalinoddhvastavāsasaḥ |
nyūnādhikāṅgā udvignā vikṛtā raudrarūpiṇaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.8]
rūkṣaniṣṭhuravādāś cāpy amāṅgalyābhidhāyinaḥ |
chindantas tṛṇakāṣṭhāni spṛśanto nāsikāṃ stanam ||
[cf. 1938 ed. 1.29.9]
vastrāntānāmikākeśanakharomadaśāspṛśaḥ |
srotovarodhahṛdgaṇḍamūrdhoraḥkukṣipāṇayaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.10]
kapālopalabhasmāsthituṣāṅgārakarāś ca ye |
vilikhanto mahīṃ kiṃcin muñcanto loṣṭabhedinaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.11]
tailakardamadigdhāṅgā raktasraganulepanāḥ |
phalaṃ pakvam asāraṃ vā gṛhītvā'nyac ca tadvidham ||
[cf. 1938 ed. 1.29.12]
nakhair nakhāntaraṃ vā'pi kareṇa caraṇaṃ tathā |
upānaccarmahastā vā vikṛtavyādhipīḍitāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.13]
vāmācārā rudantaś ca śvāsino vikṛtekṣaṇāḥ |
yāmyāṃ diśaṃ prāñjalayo viṣamaikapade sthitāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.14]
vaidyaṃ ya upasarpanti dūtās te cāpi garhitāḥ |
dakṣiṇābhimukhaṃ deśe maline krūrakarmiṇaṃ | ^
[cf. 1938 ed. 1.29.15]
nagnaṃ bhūmau śayānaṃ vā vegotsargeṣu vā'śucim |
prakīrṇākeśam abhyaktaṃ svinnaṃ viklavam eva vā ||
[cf. 1938 ed. 1.29.16]
vaidyaṃ ya upasarpanti dūtās te cāpi garhitāḥ |
vaidyasya paitrye daive vā kārye cotpātadarśane ||
[cf. 1938 ed. 1.29.17]
madhyāhne cārdharātre vā sandhyayoḥ kṛttikāsu vā |
ārdrāśleṣāmaghāmūlāpūrvāsu bharaṇīṣu vā ||
[cf. 1938 ed. 1.29.18]
navamyām atha ṣaṣṭhyām vā pakṣasandhidineṣu vā |
vaidyaṃ ya upasarpanti dūtās te cāpi garhitāḥ |
[cf. 1938 ed. 1.29.19]
svinnābhitaptā madhyāhne jvalanasya samīpataḥ |
garhitāḥ pittarogeṣu dūtā vaidyam samāgatāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.20]
ta eva kapharogeṣu karmasiddhikarāḥ smṛtāḥ |
etena śeṣaṃ vyākhyātaṃ svabudhyā vibhajet bhiṣak ||
[cf. 1938 ed. 1.29.21]
raktapittātisāreṣu prameheṣu tathaiva ca |
praśasto jalasaṃrodho vaidyāturasamāgamaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.22]
vijñāyaivaṃ vibhāgaṃ tu śeṣaṃ budhyeta paṇḍitaḥ |
śuklavāsāḥ śucir gauraḥ śyāmo vā priyadarśanaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.23]
svasyām jātau svagotro vā dūtaḥ kāryakaraḥ smṛtaḥ |
goyānenāgatas tuṣṭaḥ pādābhyāṃ śubhaceṣṭitaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.24]
smṛtimān vidhikālajñaḥ svatantraḥ pratipattimān |
alaṅkṛto maṅgalavān dūtaḥ kāryakaraḥ smṛtaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.25]
svasthaṃ prāṅmukham āsīnaṃ same deśe śucau śucim |
upasarpati yo vaidyaṃ sa ca kāryakaraḥ smṛtaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.26]
māṃsodakumbhātapatravipravāraṇagovṛṣāḥ |
śuklavarṇāś ca pūjyante prasthāne darśanaṃ gatāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.27]
strī putriṇī savatsā gaur vardhamānam alaṅkṛtā |
kanyā matsyāḥ phalaṃ cāmaṃ svastikaṃ modakā dadhi ||
[cf. 1938 ed. 1.29.28]
hiraṇyākṣatapātraṃ vā ratnāni sumano nṛpaḥ |
apraśānto 'nalo vājī haṃsaś cāṣaḥ śikhī tathā ||
[cf. 1938 ed. 1.29.29]
brahmadundubhipuṇyāhaḥ śaṅkhaveṇurathasvanāḥ |
siṃhagovṛṣanādāś ca hreṣitaṃ gajabṛṃhitam ||
[cf. 1938 ed. 1.29.30]
śastaṃ haṃsarutaṃ nṝṇāṃ kauśikaṃ caiva vāmataḥ |
prasthāne yāyinaḥ śreṣṭhā vācaś ca hṛdayaṅgamāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.31]
dikṣu śāntāsu vaktāro madhuraṃ pṛṣṭhato 'nugāḥ |
vāmā vā dakṣiṇā vā'pi śakunāḥ karmasiddhaye ||
[cf. 1938 ed. 1.29.33]
śuṣke 'śanihate 'patre vallīnaddhe sakaṇṭake |
vṛkṣe 'thavā'śmabhasmāsthiviṭtuṣāṅgārapāṃśuṣu ||
[cf. 1938 ed. 1.29.34]
caityavalmīkaviṣamasthitā dīptakharasvarāḥ |
purato dikṣu dīptāsu vaktāro nārthasādhakāḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.35]
punnāmānaḥ khagā vāmāḥ strīsaṃjñā dakṣiṇāḥ śubhāḥ |
dakṣiṇād vāmagamanaṃ praśastaṃ śvaśṛgālayoḥ |
vāmaṃ nakulacāṣāṇāṃ nobhayaṃ śaśasarpayoḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.36]
darśanaṃ vā rutaṃ cāpi na godhākṛkalāsayoḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.37cd]
dūtair aniṣṭais tulyānām aśastaṃ darśanaṃ nṛṇām |
kulatthatilakārpāsatuṣapāṣāṇabhasmanām ||
[cf. 1938 ed. 1.29.38]
pātraṃ neṣṭaṃ tathāṅgāratailakardamapūritam |
prasannetaramadyānāṃ pūrṇaṃ vā raktasarṣapaiḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.39]
śavakāṣṭhapalāśānāṃ śuṣkāṇāṃ pathi saṅgamāḥ |
neṣyante patitāntasthadīnāndharipavas tathā ||
[cf. 1938 ed. 1.29.40]
mṛduḥ śīto 'nukūlaś ca sugandhiś cānilaḥ śubhaḥ |
kharoṣṇo 'niṣṭagandhaś ca pratilomaś ca garhitaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.41]
granthyarbudādiṣu sadā chedaśabdas tu pūjitaḥ |
vidradhyudaragulmeṣu bhedaśabdas tathaiva ca ||
[cf. 1938 ed. 1.29.42]
raktapittātisāreṣu ruddhaśabdaḥ praśasyate |
evaṃ vyādhiviśeṣeṇa nimittam upadhārayet ||
[cf. 1938 ed. 1.29.43]
pratiṣiddhaṃ tathā bhagnaṃ kṣutaṃ skhalitam āhatam |
daurmanasyaṃ ca vaidyasya yātrāyāṃ na praśasyate ||
[cf. 1938 ed. 1.29.45]
praveśe 'py etad uddeśād avekṣyaṃ ca tathā+āture |
pratidvāraṃ gṛhe vā'sya punaretanna gaṇyate ||
[cf. 1938 ed. 1.29.46]
bhāṇḍānāṃ saṃkarasthānāṃ sthānāt saṃcaraṇaṃ tathā |
nikhātotpāṭanaṃ bhaṅgaḥ patanaṃ nirgamas tathā ||
[cf. 1938 ed. 1.29.49]
vaidyāsanāvasādo vā rogī vā syādadhomukhaḥ |
vaidyaṃ saṃbhāṣamāṇo 'ṅgaṃ kuḍyamā staraṇāni vā ||
[cf. 1938 ed. 1.29.50]
anusṛjya dhunuyād vā karau pṛṣṭhaṃ śiras tathā |
hastaṃ cākṛṣya vaidyasya nyasec chirasi corasi ||
[cf. 1938 ed. 1.29.51]
na sa sidhyati vaidyo vā gṛhe yasya na pūjyate ||
[cf. 1938 ed. 1.29.52cd]
yo vaidyam unmukhaḥ pṛcched unmārṣṭi svāṅgam āturaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.29.52cd]
bhavane pūjyate vā'pi yasya vaidyaḥ sa sidhyati |
śubhaṃ śubheṣu dūtādiṣv aśubhaṃ hy aśubheṣu ca ||
[cf. 1938 ed. 1.29.53]
āturasya dhruvaṃ tasmād dūtādīn lakṣayed bhiṣak |
svapnān ataḥ pravakṣyāmi maraṇāya śubhāya ca ||
[cf. 1938 ed. 1.29.54]
suhṛdo yāṃ ś ca paśyanti vyādhito vā svayaṃ tathā |
snehābhyaktaśarīras tu karabhavyālagardabhaiḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.55]
varāhair mahiṣair vā'pi yo yāyāddakṣiṇāmukhaḥ |
raktāmbaradharā kṛṣṇā hasantī muktamūrdhajā ||
[cf. 1938 ed. 1.29.56]
yaṃ vā karṣati baddhvā strī nṛtyantī dakṣiṇāmukham |
antāvasāyibhir yo vā+ākṛṣyate dakṣiṇāmukhaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.57]
pariṣvajeran yaṃ vā'pi pretāḥ pravrajitās tathā |
muhur āghrāyate yas tu śvāpadair vikṛtānanaiḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.58]
piben madhu ca tailaṃ ca yo vā paṅke 'vasīdati |
paṅkapradigdhagātro vā pranṛtyet prahasettathā ||
[cf. 1938 ed. 1.29.59]
nirambaraś ca yo raktāṃ dhārayec chirasi srajam |
yasya vaṃśo nalo vā'pi tālo vorasi jāyate ||
[cf. 1938 ed. 1.29.60]
mastakādyaś ca tālo vā ucchritā vīṇuvīrudhaḥ ||
yaṃ vā matsyo grased yo vā jvalanaṃ praviśen naraḥ |
parvatāgrāt pated yo vā śvabhre vā tamasāvṛte ||
[cf. 1938 ed. 1.29.61]
hriyate srotasā yo vā yo vā mauṇḍyam avāpnuyāt |
parājīyeta badhyeta kākādyair vā'bhibhūyate ||
[cf. 1938 ed. 1.29.62]
patanaṃ tārakādīnāṃ praṇāśaṃ dīpacakṣuṣoḥ |
yaḥ paśyed devatānāṃ ca (ā.vā) prakampam avanes tathā ||
[cf. 1938 ed. 1.29.63]
yasya chardir vireko vā daśanāḥ prapatanti vā |
śālmalīṃ kiṃśukaṃ yūpaṃ valmīkaṃ pāribhadrakam ||
[cf. 1938 ed. 1.29.64]
puṣpāḍhyaṃ kovidāraṃ vā citāṃ vā yo 'dhirohati |
kārpāsatailapiṇyākalohāni lavaṇaṃ tilān ||
[cf. 1938 ed. 1.29.65]
svasthaḥ sa labhate vyādhiṃ vyādhito mṛtyum ṛcchati ||
[cf. 1938 ed. 1.29.66]
yathāsvaṃ prakṛtisvapno vismṛto vihatas tathā |
cintākṛto divā dṛṣto bhavanty aphaladās tu te ||
[cf. 1938 ed. 1.29.67]
jvaritānāṃ śunā sakhyaṃ kapisakhyaṃ tu śoṣiṇām |
unmāde rākṣasaiḥ pretair apasmāre pravartanam ||
[cf. 1938 ed. 1.29.68]
mehātisāriṇāṃ toyapānaṃ snehasya kuṣṭhinām |
gulmeṣu sthāvarotpattiḥ koṣṭhe mūrdhni śiroruji ||
[cf. 1938 ed. 1.29.69]
pipāsāśvāsayor adhvā cchardyāṃ śaṣkulibhakṣaṇaṃ |
hāridraṃ bhojanaṃ vāpi yad bhavet pāṇḍurogiṇaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.29.70]
raktapittī pibed yaś ca śoṇitaṃ sa vinaśyati |
[cf. 1938 ed. 1.29.71ab]
yo naro bahubhir muṣṇaiḥ kruddhaiś ca pratibodhyate |
hanyate bahubiḥ śastrair brāhmaṇaṃ yo na paśyati ||
[1.29.71.add1]
dantaprakṣālanasnānaṃ svapne keśavilekhanaṃ |
rogāgamanimittan tad dhanvantarivaco yathā ||
[1.29.71.add2]
aparvāṇīkṣur gaṇḍāni guḍam vā yo 'tibhakṣayet |
pratibuddho vijānīyād aṅgavyādhim upasthitaṃ ||
[1.29.71.add3]
ayuktaṃ yānam āruhya śuṣkavṛkṣañ ca sarvataḥ |
plavate toyamadhye vā nāsarogaṃ prāpnuyān mahat||
[1.29.71.add4]
tilakalkena māṃsena vasayā kardamena vā|
gātraṃ yasyopalipyeta sa rogam prāpnuyān mahat ||
[1.29.71.add5]
cāṇḍālair vā śvapākair vā coraiḥ pravrajitais tathā |
anyaiś ca nīcabībhatsaiḥ prahāro na praśasyate|
[1.29.71.add6]
madyasyānnasya māṃsasya tilatailasya sarppiṣaḥ |
svapne kiñcid yadi prāpya paśyed vyādhim upasthitaṃ ||
[1.29.71.add7]
raktavarṇṇan tu yat kiñcit sarvvan tan na praśasyate |
rakṭaṃ yad āmakaṃ māṃsañ candanañ ca praśasyate ||
[1.29.71.add8]
yad vā śuklena varṇena sarvam etat praśasyate |
karpāsam asthy atho bhasma dadhi caivātra varjitaṃ |
[1.29.71.add9]
yat tu kṛṣṇena varṇena sarvvan tan na praśasyate |
bhūmilābho hiraṇyañ ca hastī caiva praśasyate ||
[1.29.71.add10]
ata ūrdhvam pravakṣyāmi praśastaṃ svapnadarśanaṃ |
devān dvijān govṛṣabhān jīvataḥ suhṛdo nṛpān ||
[1.29.75]
samṛddham agniṃ sādhūṃś ca nirmalāni jalāni ca |
paśyet kalyāṇabhāvāya vyādher apagamāya ca ||
[cf. 1938 ed. 1.29.76]
māṃsaṃ matsyaṃ srajaḥ śvetā vāsāṃsi ca phalāni ca |
labhate dhanalābhāya vyādher apagamāya ca ||
[cf. 1938 ed. 1.29.77]
nadīnadasamudrāṃś ca kṣubhitān kaluṣodakān |
taret kalyāṇalābhāya vyādher apagamāya ca ||
[cf. 1938 ed. 1.29.79]
prāsādān saphalān vṛkṣān vāraṇān parvatān tathā |
āruhed dravyalābhāya vyādher apagamāya ca ||
[cf. 1938 ed. 1.29.78]
īdṛgvidhāṃ śubhān svapnān yo vā svapnān paśyet sadāturaḥ |
sa dīrghāyur iti jñeyas tasmai karma samācaret ||
[cf. 1938 ed. 1.29.81]
iti suśrutasaṃhitāyāṃ sūtrasthāne viparītāviparītasvapnanidarśanīyo
nāmaikonatriṃśattamo 'dhyāyaḥ ||
[Adhyāya 30, collation]
athātaḥ pañcendriyārthavipratipattim adhyāyaṃ vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.30.1]
śarīraśīlayor yasya prakṛter vikṛtir bhavet |
tat tva riṣṭaṃ samāsena vyāsatas tu nibodha me ||
[cf. 1938 ed. 1.30.3]
śṛṇoti vividhān śabdān yo divyānām abhāvataḥ |
samudrapurameghānām asaṃpattau ca niḥsvanān ||
[cf. 1938 ed. 1.30.4]
tān svanānnāvagṛhṇāti manyate cānyaśabdavat |
grāmyāraṇyasvanāṃś cāpi viparītān śṛṇoti ca ||
[cf. 1938 ed. 1.30.5]
dviṣacchabdeṣu ramate suhṛcchabdeṣu kupyati |
na śṛṇoti ca yo 'kasmāttaṃ bruvanti gatāyuṣam ||
[cf. 1938 ed. 1.30.6]
yat tūṣṇam iti gṛhṇāti śītam uṣṇaṃ ca śītavat |
saṃjātaśītapiḍako yaś ca dāhena pīḍyate ||
[cf. 1938 ed. 1.30.7]
uṣṇagātro 'tigātrañ ca yaḥ śītena pravepate |
prahārān nābhijānāti yo 'ṅgacchedam athāpi vā ||
[cf. 1938 ed. 1.30.8]
pāṃśunaivāvakīrṇāni yaś ca gātrāṇi manyate |
varṇānyatā vā rājyo vā yasya gātre bhavanti hi ||
[cf. 1938 ed. 1.30.9]
snātānuliptaṃ yaṃ cāpi bhajante nīlamakṣikāḥ |
sugandhirvā'ti yo 'kasmāt taṃ bruvanti gatāyuṣam ||
[cf. 1938 ed. 1.30.10]
viparītena gṛhṇāti rasān yaś copayojitān |
upayuktāḥ kramādyasya rasā doṣābhivṛddhaye ||
[cf. 1938 ed. 1.30.11]
yasya doṣāgnisāmyaṃ ca kuryur mithyopayojitāḥ |
yo vā rasān na saṃvetti gatāsuṃ taṃ pracakṣate ||
[cf. 1938 ed. 1.30.12]
sugandhaṃ vetti durgandhaṃ durgandhasya sugandhitām |
gṛhṇīte vā 'nyathā gandhaṃ śānte dīpe ca nīrujaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.30.13]
divā jyotīṃṣi yaś cā jvalitānīva paśyati |
[cf. 1938 ed. 1.30.15cd]
rātrau sūryaṃ jvalantaṃ vā divā vā candravarcasam |
ameghopaplave yaś ca śakracāpataḍidguṇān ||
[cf. 1938 ed. 1.30.16]
taḍittvato 'sitān yo vā nirmale gagane ghanān |
vimānayānaprāsādair yaś ca saṃkulamambaram ||
[cf. 1938 ed. 1.30.17]
yaś cāpy anirmmalaṃ mūrttim antarikṣe prapaśyati ||
dvandvāni śītoṣṇañ ca kālāvasthā diśas tathā |
viparītena gṛhṇāti bhāvānān yaś ca yo naraḥ||
dhūmanīhāravāsobhir āvṛtām iva medinīm ||
[cf. 1938 ed. 1.30.18]
pradīptam iva lokaṃ ca yo vā plutam ivāmbhasā |
bhūmim aṣṭāpadākārāṃ lekhābhir yaś ca paśyati ||
[cf. 1938 ed. 1.30.19]
yo vā mayūrakaṇṭhābhaṃ vidhūmam vahnim īkṣate |
dhruvam ākāśagaṅgāṃ vā taṃ bruvanti gatāyuṣaṃ
[cf. 1938 ed. 1.30.23]
jyotsnādarśoṣṇatoyeṣu chāyāṃ yaś ca na paśyati |
paśyaty ekāṅgahīnāṃ vā vikṛtāṃ vā'nyasattvajām ||
[cf. 1938 ed. 1.30.21]
śvakākakaṅkagṛdhrāṇāṃ pretānāṃ yakṣarakṣasām |
piśācoraganāgānāṃ bhūtānāṃ vikṛtām api ||
[cf. 1938 ed. 1.30.22]
svasthaḥ sa labhate vyādhiṃ vyādhito mṛtyum arcchati || ||
vraṇapraśnam vraṇāsrāvaṃ kṛtyākṛtyavidhin tathā |
[cf. 1938 ed. 1.30.22.add1]
vyādhyuddeśīyam adhyāyaṃ śastrakarmmāṣṭakan tathā ||
praṇaṣṭaśalyavijñānaṃ śalyāpanayanam eva ca |
[cf. 1938 ed. 1.30.22.add2]
viparītavraṇajñānaṃ dūtasvapnaviparyayaṃ ||
pañcendriyārthavibhrāntim proktaṃ vai tṛtīyo daśa ||
[cf. 1938 ed. 1.30.22.add3]
|| 30 ||
[Adhyāya 31, collation]
athātaś cchāyāvipratipattim vyākhyāsyāmaḥ ||
[cf. 1938 ed. 1.31.1]
śyāvā lohitikā nīlāḥ pītikā vāpi dehināṃ |
abhidravanti yañ chāyā sa parāsur asaṃśayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.3]
hrīr apakrāmati yataḥ kāntismṛtidhṛtiśriyaḥ |
akasmād yaṃ bhajante ca sa parāsur asaṃśayam |
[cf. 1938 ed. 1.31.4]
yasyādharauṣṭhaḥ patitaḥ kṣiptaś cordhan tathottaraḥ |
ubhau vā jāmbavābhāsau sa parāsur asaṃśayam |
[cf. 1938 ed. 1.31.5]
āraktā daśanā yasya śyāvā vā syuḥ patanti vā |
khāñjanapratibho vāpi taṃ gatāyuṣam ādiśet |
[cf. 1938 ed. 1.31.6]
kṛṣṇā snigdhāvaliptā vā jihvā śūnā ca yasya vai |
karkaśā ca bhaved yasya so cirād vijahāty asūn |
[cf. 1938 ed. 1.31.7]
kuṭilā sphuṭitā vāpi śūnā vā yasya nāsikā |
bhagnā vā sphurate vāpi sa parāsur asaṃśayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.8]
saṃkṣipte viṣame stabdhe rakte supte ca locane |
yasya syātāṃ śrute vāpi sa parāsur asaṃśayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.9]
na dhārayati yaḥ śīrṣan nāharanty annam āsyagaṃ |
ekāgradṛṣṭir mūḍhātmā sa parāsur asaṃśayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.11]
balavān durbalo vāpi sammohaṃ yo dhigacchati |
utthāpyamāno bahuśaḥ sa parāsur asaṃśayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.12]
uttānaḥ sarvadā śete | pādau vikurute ca yaḥ |
viprasāraṇaśīlo vā sa parāsur asaṃśayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.13]
śītapādakarocchvāsaḥ chinnaśvāsaś ca yo bhavet |
kākocchvāsaś ca yo martyaḥ sa parāsur asaṃśayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.14]
nidrā na cchidyate yasya yo vā jāgartti sarvadā |
muhyed vā vaktukāmaś ca pratyākhyeyaḥ sa jānatā |
[cf. 1938 ed. 1.31.15]
parilihed uttaroṣṭham uṅgarāṃś ca karoti vā |
pretair vā bhāṣate sārdhaṃ sa parāsur asaṃśayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.16]
khebhyaḥ saromakūpebhyo yasya raktaṃ pravarttate |
puruṣasyāviṣārttasya sa parāsur asaṃśayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.17]
vātāṣṭhīlā tu hṛdaye yasyordhvam anuyāyinī |
rujānnavidveṣakarī sa parāsur asaṃśayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.18]
ananyopadravakṛtaḥ pādaḥ śophaḥ samutthitaḥ
puruṣaṃ hanti nārīñ ca mukhajo guhyajo dvayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.19]
atīsāro jvaro dhmānaṃ charddiḥ śūnāṅgameḍhratā |
kāsina svāsino vāpi yasya taṃ kṣīṇam ādiśet |
[cf. 1938 ed. 1.31.20]
svedo dāhaś ca balavāṃ hikkā śvāsaś ca mānavaṃ |
balavantam api prāṇair viyuñjanti na saṃśayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.21]
śyāvā jihvā bhaved yasya savyaṃ cākṣi nimajjati
mukhaṃ ca jāyate pūtir yasya taṃ parivarjayet |
[cf. 1938 ed. 1.31.22]
netre cāmreṇa pūryete svidyete caraṇau tathā |
cakṣuś cākulatāṃ yāti yamarāṣṭraṃ gamiṣyataḥ |
[cf. 1938 ed. 1.31.23]
atimātraṃ laghūni syur gātrāṇy atigurūṇi vā |
yasyākasmāt sa vijñeyo gantā caiva yamālayaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.24]
paṅkamatsyavasātailaghṛtagandhāś ca ye narāḥ |
piṣṭagandhāṃś ca ye vānti gatās te yamasādanaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.25]
yūkā lalāṭam āyānti balin nāśnanti vāyasāḥ |
yeṣāñ cāpi ratin nāsti gatās te yamasādanaṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.26]
jvarātīsāraśophā syur yasyānyonyāvasādinaḥ |
prakṣīṇañ ca balaṃ yasya na sa śakyaś cikitsituṃ |
[cf. 1938 ed. 1.31.27]
kṣīṇasya yasya kṣuttṛṣṇe hṛdyair mṛṣṭair hitais tathā |
annapānair nna sāsyete tasya mṛtyur upasthitaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.31.28]
pravāhikā śiraḥśūlaṃ koṣṭhaśūlaś ca dāruṇa |
pipāsā balahāniś ca tasya mṛtyur upasthitaḥ |
[cf. 1938 ed. 1.31.29]
viṣameṇopacāreṇa karmabhiś ca purākṛtaiḥ |
anityatvāc ca jantūnāṃ jīvitaṃ nidhanam vrajet |
[cf. 1938 ed. 1.31.30]
pretā dūtāḥ piśācāś ca rakṣāṃsi vividhāni ca |
maraṇīyan naran nityam upasarpanti sarvadā
[cf. 1938 ed. 1.31.31]
tāni bheṣajavīryāṇi pratinighnanti sarvadā |
tasmān mohāḥ kriyās sarvā bhavantīha gatāyuṣam iti ||
[cf. 1938 ed. 1.31.32]
|| 31 ||